Apr
21
2016
--

Yellowstone 2003

Reseberättelse 2003
med start i Vancouver
Del 1.  http://www.bridget.se/vancouver-kanada-wenatche-usa/

Del 5. Yellowstone

Yellowstone grundat 1872 som världens första nationalpark. 1903 kunde resenärer ta sig till Gardinger nära the north entrance med tåget the Northern Pacific Railroad.

”The presence of Grizzlies” betyder att vara nära grizzlybjörnar

Vi tog in på Brandon Iron In i West Yellowstone och priset var 82 dollar/natt (2003) inklusive två stora Quennsbed som är som två stora dubbelsängar, badkar, kaffekokare,
hårtork samt frukost på morgonen. http://www.hotelyellowstone.com

På kvällen gick vi i den lilla stan som kryllade av turister. Vi kände av den tunna luften eftersom vi var på hög höjd. Vi behövde några dagar för att anpassa vår kropp till 2,032 meter över havet. Efter några dagar betalar vi i West entrace och kör in i parken.En sak man ska tänka på när man kör i parken och upp i höga höjder är vädret som är väldigt omväxlande. Kallt, regnigt, ibland snö på 3000 m, olydigt varmt på vissa ställen. Oerhört skiftande klimat eftersom man befinner sig i ett vulkanområde.

Vägarna är bra men på vissa ställen sämre och man får inte vara rädd att köra bil i branta områden.

yellowstone5

yellowstone3

yellowstone1

Vi ser flera buffelhjordar och varningsskyltar där det stod att många besökare har blivit anfallna och att det inte är tillrådligt att lämna bilen.

yellowstone4

Bufflar ser trots all tämligen snälla ut. Men de är inte tama djur utan vilda och kan därmed vara livsfarliga om man kommer dom för nära.

Hot springs, varma källor

yellowstone11

 

Vi åkte upp i det enorma bergsområdet och det var kargt, ensligt och enormt vackert. En storslagen vildmark som saknar motstycke.

Vi körde förbi sprudlande vattenfall, lugnt ringlande floder, stora skogar där träden var vita.  Kan bero på svavlet som kommer från de heta källorna. Vi ställde bilen utmed en plats på vägen för att gå och titta på det heta källorna.
Det luktade så mycket svavel att det var svårt att stå ut med det. Ibland sprutade vattnet upp ett 50 tal meter ur källan och det var kokhett vatten som pressades ut ur jorden. Jag läste då att 20 personer dött av brännskador det senaste åren eftersom de inte följt de föreskrifter som gäller. Ett hundratal hade blivit brännskadade men överlevt.

Vi åkte högre och högre och befann oss på 3300m höjd. Det är den högsta höjd jag kört på. 2001 då vi körde i Nevada var vi på 3200 m i en nationalpark.

Plötsligt ser vi det vi velat se hela tiden nämligen en stor Grizzlybjörn upp i berget.
grizzly1Jag stannade bilen utmed den smala vägen och det lutade verkligen på högersidan ner mot ett stup.Vi sprang ut och försökte fotografera grizzlyn. Den var ju ganska så långt bort och rörde sig hela tiden oroligt fram och tillbaka. Märktes ändå att den upptäckt oss. Björnar ser ju dåligt men dom känner om det är människor i närheten.
Plötsligt kommer en parkvakt i bil och ropar via en megafon att vi befann oss i livsfara. Vi skulle backa sakta bakåt mot våran bil. Inte springa. Vi gick dit och förstod att vi gjort något som man aldrig ska göra eftersom en grizzly kan vara livsfarlig. Parkvakten sa att det var det värsta han sett och frågade om vi inte förstår hur snabb och farlig en grizzly kan vara. Ja det var pinsamt.

Vi körde vidare mot Roosevelts lodge
http://www.yellowstonenationalparklodges.com/lodging/summer-lodges/roosevelt-lodge-cabins/
Teddy Roosevelt har byggt anläggningen. Inne i restaurangen fanns en stor
härlig öppen spis. Vi åt en god middag där. Där finns även stugor
att hyra.

yellowstone2

Nästa dag besökte vi Grizzly & Wolf Center i Yellowstone.

yellowstone7

En varg låg och myste  i solen

yellowstone9

Vi hörde ett fruktansvärt vrål då
två grizzlybjörnar börjar slåss

yellowstone10

Resan fortsatte mot Cody
http://www.bridget.se/cody-buffalo-bill-och-rodeo-i-wyoming-usa/

Written by admin in: Uncategorized |
Apr
12
2013
--

Yellowstone West 2003

Vi körde genom flera småsamhällen som var Westerinspirerade från Virginia City mot Yellowstone. I West Yellowstone fanns det massvis av hotell. Vi tog in på Brandon Iron In.

http://www.nationalparkreservations.com/yellowstone_brandin_iron.php

2 Quensbed, bad, hårtork, kaffekokare och inklusive frukost. På morgonen körde vi och tittade på de varma källorna. Helt oroligt att det kan spruta upp till 50 meter uppåt och man fick inte stå nära för allt i värden eftersom det kan vara livsfarligt om man får det kokande sprutande vattnet rätt över sig. Trots föreskrifter så sker flera olyckor varje år eftersom en del trots varning går för nära.

varmakallor

 

Vi fortsatte att åka 3500 meter upp där vi stannade bilen för att ta kort på en grizzly som gick oroligt fram och tillbaka ca 10o meter ifrån oss. Då hörde vi en röst från en megafon att vi befann och i livsfara och att vi sakta skulle backa tillbaka mot bilen. Parkvakterna kom körandes och stannade bredvid mig då jag satt inne i bilen och dom sa att dom aldrig sett något så omdömeslöst och frågade om jag inte visste hur livsfarlig en grizzly kan vara. Jag sa att bilen var ju nära och dom bara skakade på huvudet och sa att en grizzly kan välta bilen på bara några sekunder. Det var pinsamt.

Vi körde vidare och såg flera vattenfall och körde bara några meter förbi bisonoxar. Hungern började kännas i magen så vi körde in till Roosevelts Lodge där vi åt lunch.

http://www.yellowstonenationalparklodges.com/roosevelt-lodge-cabins-133.html

Jag skulle gärna vilja åka till Yellowstone igen även om det tar lite tid att vänja sig om man kör långt upp. Om man är på 3500 meters höjd så blir det svårare att andas om man rör sig men kroppen ställer in sig efter några dagar.

Vi körde sen mot Cody och körde förbi flera varningsskyltar på vägen att det fanns grizzlyn där. Om man skulle köra på en grizzly så skulle man få böta.

Written by admin in: Uncategorized |
Dec
08
2010
--

Grizzly i Yellowstone wyoming 2003

Jag och min dotter bilade i nordamerika 2003 och vi hade vårat första mötte med en grizzly i yellowstone wyoming på 3200 meters höjd.

Written by admin in: Uncategorized |
Mar
11
2018
--

Varghonan

Såg på tv 06.06.2017 om
varghonan i Yellowstone. Det grep tag i mig.
Jag har försökt leta efter naturfilmen men förmodligen 
var det en repris från 2013. ”Vanligtvis är det
en alfahane som leder flocken men i naturparken Yellowstone
uppnår en varghona ledarställning och leder sin flock
framgångsrikt trots många motgångar”. 
Vad kom jag ihåg? Varghonan var så tapper, smart
och en som inte gav upp trots många motgångar. 
Hon valde bl a till flocken två unga alfahanar
som inte gjorde för mycket precis. Trots det så
ledde hon sin flock med framgång. Tuffast
och klokast.

Minns djurlivet i Yellowstone då jag och min
dotter var i nordamerika 2003.

 

 

Written by admin in: Uncategorized |
Maj
13
2016
--

Great Falls och 4 juli independence Day i Choteau 2003

Mor och dotter på äventyrsresa i
Nordamerika med start i Vancouver 2003.
Del 1. Vancouver

lewistown1

Del 8 . På morgonen körde vi från Bighorn norrut på väg 90 mot Sheridan.
Vi forsätter att köra och kommer in i delstaten Montana. I Billings
fortsätter vi köra på väg 87 upp mot Lewistown. På bilden ser ni
hur mörkt det blev när vi körde utmed en slätt.
Det blev nästan kolsvart och ett oväder var i antågande. Såg
ut som en tornardo var på väg mot oss i stormande fart.
Det första jag tänkte att om vi kunde hitta
någon bro så skulle vi stanna bilen och ställa oss under bron.
Innan jag ens hade tänkt färdigt så small åskan till så det
skakade i hela bilen. Det var en fruktansvärd smäll och jag tänkte
att det säkert slog ner i bilen. Som tur var så var det inte så. Det var
säkert 38 grader varmt och kvavt. Vi kör en bra bit och ser att
Lewis and Clark National Forest ligger i närheten.

Vi körde vidare mot Lewistown och hittade ett mysigt motell. På kvällen så
badade vi i en pool. Innan vi dagen efter lämnade motellet så badade
vi i poolen igen och satt och solade. Helt underbart. Vi körde vidare
mot Great Falls  som visade sig vara en stor stad. Åt lunch där och
fortsatte sen mot Choteau (elvation 1.164 m). Det var väldigt varmt
när vi kom dit (38 grader). En mysig liten stad som bara ligger 32km från
inkörsporten till Rocky Mountains. David Letterman har en ranch
strax utanför Choteau. Han gifte sig med Regina Lasko 2009 i Teton County
Courthouse i Choteau.

Choteau är också känt för dinosaurier. Det har grävts upp fossiler (ben och spår efter utdöda djur och växter) Finns ett museum där man bl a kan gå
in i ett dinosaurie galleri trail Museum

Vi handlade och tog in på Big Sky Motell där det fanns kök.

choteau1

choteau2

På kvällen promenerade vi i parken där det fanns
möjlighter att campa. Andra dagen tog vi först en promenad och handlade
sen i Rex`s market. Körde senare i riktning mot Rocky Mountain för
att kolla en ranch. Det ranchen vi hittade kunde man rida ut i
5 dagar och tälta ute i bergen. Fanns 60 hästar inklusive mulåsnor.
Vi pratade med en man som var värd på ranchen. Vi fick gå in i stallen, i en stuga och in i huset. Fanns två kök. I ett av dom stod mannens fru och bakade bröd
och kakor till dom dom skulle ut på ridtur. Första morgonen innan ridturer så
kunde man äta frukost på ranchen. Mannen sa att dom var värdar
på ranchen från maj – oktober och fick bo i huset. Övrig på åren körde
dom runt i sin campingbil och hälsade på sina släktingar i USA.

choteau8

choteau6

Jag kommer ihåg att jag fick titta in i ett stort skafferi där
det fanns hur mycket som helst. Ett sådant skafferi skulle jag
vilja ha på landet. Finne ett litet i källaren som inte
använts på flera år.

När vi kom tillbaka till motellet så lagade vi mat. Innan vi gick
ut på kvällen så pratade vi med ägarna. Vi skulle få följa
med mannen på en Hike dagen efter.
Tidigt på morgonen skulle vi träffas och ha med oss
något att äta i våra ryggsäckar. Då visste vi inte att vi skulle upp
till ”Our Lake” i Klippiga bergen där det var ett högfrekvent grizzlyområde.

Hike i klippiga bergen

choteau10
Jag kommer inte ihåg vad han hette men jag skriver hans namn som (ER). Han anmälde i sheriffkontoret som låg nära att han skulle ta med sig
mig och min dotter upp till ”Our Lake” med en revolver ”magnum 40 kaliber”.
Det är ju inte så konstigt att jag frågade varför han skulle ta med sig en revolver. (ER) var en väldigt trevlig man och sa att dit vi skulle fanns det grizzlybjörnar och att han skulle ta med sig en revolver som säkerhet ifall vi skulle bli attackerade. (ER) fru önskade oss lycka till. Jag tyckte hon såg lite ängslig ut i ögonen.

Vi körde mot klippiga bergen och gick ur bilen. (ER) hade med sig en överlevnadsryggsäck med tält, tändstickor, ljus samt en visselpipa. Tre blåsningar med den skulle innebära nödsituation. Jag frågade varför han hade med sig ett tält?
Det kan bli tjock dimma väldigt snabbt när man är uppe i bergen och då får vi helt enkelt sova över, svarade han. Det får vi verkligen inte hoppas tänkte jag.
(ER) visade hur vi skulle göra om vi blev attackerade av en grizzly och en av oss skulle bli skadade i pulsådern. Man skulle knyta hårt i den skadades arm med ett snöre. Sen skulle man sätta knivändan innanför snöret (fanns en hake på kniven). Varje tredje minut skulle man snurra på kniven så det blev blodflöde. Han visade mig också hur jag skulle skjuta med magnumen ifall han inte kunde skjuta grizzlyn om han själv blivit attackerad. Jag skulle sikta mot björnens bröst och nos. Han sa också att revolven skulle studsa upp med en väldig kraft. En björnhona kan attackera om man kommer mellan den och ungarna. Den kan även attackera om den fält ett djur och man råkar komma för nära. Man ska helst inte går upp till sjön ensam. Bästa är att gå i grupp. Om björnen kommer emot en ska man inte titta den i ögonen utan typ bara ignorera och gå sakta bakåt. Skulle den gå efter så skulle man lämna packningen. Jag tänkte vad har vi involverat oss i.
Innan vi skulle vandra upp så var vi tvungna att skriva i ett papper vilka vi var och att vi tog vandringen på eget ansvar. Pappren lades i en låda. Vi började vandra uppåt och ju längre upp vi kom ju syrefattigare blev luften även om den var frisk. Det var väldigt jobbigt. Vi fick stanna flera gånger för att hämta luft. Vi gick på stigar där det var enorma stup utmed bergen i den vackra naturen i klippiga bergen.

choteau17

Vi kom till ett vattenfall och jag tänkte att nu är vi väl där
vi skall. Nej! Vi skulle upp till nästa berg.

choteau11

Äntligen hade vi lyckats komma upp till ”Our Lake”. Det var
bedårande vackert. Det blåste och var lite kyligare än det var längre ner.

choteau14

Vi satte oss utmed sjön och fikade. Vi var glada att
vi lyckats ta oss upp. Plötsligt tycker jag det var något bakom min rygg.
Bara det inte är en grizzly tänkte jag. Som tur var så var det
en Mountain Goal som höll på att tappa sin fina päls.

choteau56

Vi började sakteligen hanka oss neråt. (Er) gick bredvid min dotter där det
var mest stup och sten. Jag själv gick sist och fick hålla koll
bakåt mellan varven så att inte en puma skulle kunna hoppa på mig
bakifrån. (ER) hade innan varnat för det. När jag ser på bilden under så vet jag ju
efter dramat i Yellowstone hur snabb en grizzly är. Skulle den kommit snabbt från
berget då hade det nog inte blivit lätt att värja sig.

choteau12

choteau13

När vi kommer ner till skogen så säger (ER) att det låg ett
djur som dött alldeles intill stigen. Jag tänkte ta ett kort men
(ER) sa att vi måste ta oss därifrån direkt eftersom det djuret som dödat förmodligen var alldeles i närheten.

Ja vilken spännande äventyrsdag. Vi kom välbehållna tillbaka
till hotellet där det var skönt att vila en stund.
Alla rum på hotellen var uthyrda och det var ju inte så konstigt för nästa
dag var det den 4 juli och då firar USA Indepedence Day. Vi pratade med flera hotellgäster som vi träffade sen på en pub. Stämningen var på topp och än mer blev det den 4 juli.

4 juli independence Day i Choteau 2003

Det började med en stor parad. Hästar, bilar, musik, motorcyklar och godis till alla barnen. Tomten var där också.
På bilden under ser ni (ER) på motorcykel.

choteau58

Kl 14 00 var det rodeo. Vi satt och kollade där
i solen i nästan 3 timmar och det var varmt vill jag lova.

choteau32

choteau41

choteau30

choteau28

choteau24

choteau21

choteau37

choteau19

choteau23

Det var hur mycket folk som helst i parken. På kvällen var det ett fyrverkeri som jag sälla har skådat och det höll på hur länge som helst. Hela Choteau sprakade av vackra färger. Efter det blev vi  bjudna av cowboys till
en pub.

Dagen efter var det dags att åka vidare. Det kändes som jag ville stanna
kvar. (ER) och hans frus dotter fyllde år så jag överraskade med en liten
present för deras vänlighet mot oss.

Vi körde vidare norrut mot St Mary och körde genom Blackfeets nation. Övernattade i St Mary innan vi körde upp till glaciär park.

Fortsättning följer till St Mary och Glacier Park Montana

Written by admin in: Uncategorized |
Apr
26
2016
--

Cody, Buffalo Bill och rodeo i Wyoming USA

Reseberättelse 2003
med start i Vancouver
Del 1. http://www.bridget.se/vancouver-kanada-wenatche-usa/

Del 6. Det var svårt att lämna Yellowstone. Den vackra nationalparken
i amerikanska klippiga bergen. http://www.bridget.se/yellowstone-2003/

Platsen som jag blev så förälskad och betagen av. Ett ställe som Calmity Jane också var förtjust i.  När hon befann sig i Cody och behövde koppla av så red hon till Yellowstone. Hade jag vetat 2003  vem Calamity Jane var så hade det känns alldeles extra. Nu iallafall så skulle jag och min dotter köra utmed Yellowstone lake och sedan köra österut mot Cody. Vi kom först upp till Pahaska Tepeei. Det var väldigt höga berg i klippformationer. Bland många tallar fanns Buffalo Bills spektakulära lodge. http://www.pahaska.com

Vi fortsätter att köra i bergen och kommer till Wapity där vi åt en lunch på ett ställe.
Tog en fin bild ”Vacker naturupplevelse” i Wapity

cody10

http://www.wapitilodge.com

I cody skulle vi besöka världens mest berömda rodeo.

cody11

Cody är en turisstad och det mycket berorende på vad
legenden Buffalo Bill åstadkom.
Buffalo Bill kom till Cody 1883 och
byggde upp en ranch. 1902 byggde han Irma`s hotel utmed
Sheridan Avenue och kallade hotellet förutom Irma
”Just the swellest hotel that ever was”. Yngsta dottern hette Irma.
Buffalo Bill hette William F. Cody och därav fick staden
namnet Cody. Han gifte sig med Louisa och de fick fyra flickor
Arta, Kit, Orra och Irma.
Han utformade en Wild West show 1883
och turnerade i USA och europa under 30 år.

cody13


cody040

cody01

Skådespelare som spelar Buffalo Bill i show som spelas på torget i Cody
dagligen på sommaren

Cody är en underbar gammal westernstad. De flesta män går i Cowboyhatt och snygga jeans oavsett ålder. Runt om stan finns rancher med cowboys. Det var väldigt svårt att få ett rum i stan eftersom det fanns så många turister där nu när det var rodeo. Första natten fick vi hjälp av en vänlig äldre kvinna som jobbade som volontär och hennes jobb var att hjälpa turister att få ett rum. Hon kom fram till mig utanför ett hotell och det enda hon kunde erbjuda var en stuga i ett område mitt i stan. Stugan hade två rum, lyxig och givetvis dyr men vi var tvugna att ta den. Nästa dag hittade vi ett något billgare motell nära rodeon som vi tänkt besöka på kvällen.

Rodeon började med att en hel flock med hästar som rusade in på arean. Såg ut som vildhästar.

cody15

Rodeoryttarna är verkligen tuffa killar. Hästarna blev alldeles galna i båset innan de skulle ut och det beror på att en rem spännts om deras magar som gör att dom blir helt vilda.
Flera hästar stegrade sig och slog med hovarna. När ryttaren klarat vissa minuter att hålla sig kvar på hästryggen så slänger han/hon sig på en hästrygg bakom dens ryttare. Det finns alltid två välrutinerade cowboys som hjälper till. De hjälper också till att fånga in hästen och drar av remmen och då lugnar den ner sig. Många ryttare blir avkastade.

Här njuter jag av solen i Cody

cody40

cody16

Kvällen var varm och ljum och det var en helt otrolig stämning. Folk jublade och musiken dånade från högtalarna. De flesta väntade nämligen på the bullriders.

cody18

Denna kväll var det unga killar som skulle pröva sin lycka på tjurens rygg. Många av dem var uppenbarligen nervösa och vem skulle inte vara det.
Innan bullriding skulle börja satt killarna i en ring och bad tillsammans.
En kille blev skadad på kvällen då han flög av tjuren som sprang mot honom och trampade honom på låret. Efter rodeon gick vi till en pub i närheten där det var dans och god mat. Hela kvällen var makalös rolig. Cody var ett ställe som jag kände ”Här vill jag inte åka ifrån”.

I Cody finns en gammal stadsdel.

cody19

Det fanns flera gamla intressanta byggnader man kunde gå in
och titta i. En person var begraven i den gamla staden. En man som hade gift sig med en Flatheadindiankvinna. Hon och barnen blev mördade av crowindianer.

En gammal pub

cody20

Rum i en gammal stuga som var vanligt på den tiden

cody21

cody22

Gammal skolsal

cody24

En indian som kallades för Curly (för sitt lockiga hår)
bodde en del av sitt liv i Cody. Här ser ni
hans rum.

Curlys säng med buffelhudtäcke

cody25

Curly som ung

cody27

och äldre.

cody28

Läser i min reseanteckning att Curly tvingades vara med i Custers krig
mot indianerna. Men lyckades fly.

Jag såg namnet Curly på en minnessten vid Little Big Horn men frågan är
om det är Curly på bilden ovan som blev omnämnd eller om det funnits
fler indianer som hade namnet ”Curly”.
En av dagarna åkte vi på picknick till en sjö i Cody. Körde sen till Buffalo Damm.

cody30

cody31


cody030

Fick två broschyrer när jag var där

cody34

cody35

Det var i Cody jag köpte boken om Calamity Jane. Hade ingen
aning innan vem legenden var. Kvinnan som ibland gick
i manskläder för att hitta ett jobb så att hon
kunde få pengar för att överleva. Hon kände stort ansvar för
sin fattiga familj. Klicka på länken under om ni vill
veta när och var Calamity föddes och om hennes livsöde.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Calamity_Jane

cody50

Resan fortsatte mot Little Big Horn. Någonstan mellan Cody
och Littel Big Horn blev jag stoppad av en polisbil.
Fortsättning följer….

Del 7. http://www.bridget.se/fortkoring-och-little-bighorn-battlefield/

Written by admin in: Uncategorized |
Apr
17
2016
--

Butte, Sheridan, Virginia City och Quake Lake

Reseberättelse 2003
med start i Vancouver B.C. Kanada
Del 1. http://www.bridget.se/vancouver-kanada-wenatche-usa/

Del 4. Vi kör på Highway 90 från Deer Lodge i Montana på morgonen mot Butte. Strax innan staden är vi inne på Highway 15. I Butte svänger vi sydväst på Highway 2. Vi tar av sen på Highway 41 mot Silver star som ligger 1.390 meter över havet.

http://www.visitmt.com/places-to-go/cities-and-towns/silver-star.html

Vi fortsätter mot den lilla staden Twin Bridges som ligger 1410 över havet. Vi kommer därefter till Sheridan i madison country i Montana. Känd för ”The hart over the Ruby Valley”. Omgiven av 7 majestätiska bergkedjor. Väldigt vackert ställe.
http://www.co.sheridan.mt.us
Vi skulle till Virginia City och det märktes att vi körde upp igenom till 1756 meter över havet. http://www.virginiacity.com

Det kändes som en liten spökstad men kändes mer än levande när man gick omkring. Vi hittade ett hotellrum mot gatan med låga fönster på detta.


Den silvergrå hyrbilen vi hyrt i Kanada står framför ingången


Foajen på hotellet


Sovrummet

När vi körde upp på backen upp mot den lilla westernstaden så kändes det nästan som det var en filminspelning vi var med i. Alla gamla byggnader var bevarade sen den tiden då det bodde 10 500 personer under guldruchtiden ( förmodligen ännu mer). 2003 bodde det bara ett hundratal i den del av den gamla Virginia City där vi var. I det gamla butikerna märkte man att det varit glansdagar med påkostade målningar ock stuckaturer i tak och väggar.

Även idag letar folk efter guld men dom får inte muta in marken enligt vad någon berättade där. Vi gick till den vackra sallonen och pratade där med The Major som styrde i den lilla stan 2003. Hans morföräldrar kom från Sverige.

Quake Lake

Vi lämnade Virginia och åkte genom flera småsamhällen mot Yellowstone en av världens vackraste nationalparker. Innan vi kom dit passerade vi en sjö som heter quake lake. Den 17 augusti 1959 utbrör det en våldsam jordbävning 7.8 på richtersskalan i området. Det bildades en stor flodvåg som var 15 meter hög från en annan sjö nära yellowstone kallad Hebgen.

En damm gick sönder och det blev en svår översvämning i Madison River och quake lake bildades. Döda vita träd stack fortfarande upp i sjön när vi körde förbi 2003.

Resan fortätter mot Yellowstone
Del 5. http://www.bridget.se/yellowstone-2003/

Written by admin in: Uncategorized |
Apr
17
2016
--

Montana 2003

Reseberättelse 2003
med start i Vancouver
Del 1. http://www.bridget.se/vancouver-kanada-wenatche-usa/

Del 3. Montana år 2003

Lägsta punkt Kootenai River 900m – högsta punkt Granite Peak 4200m

Befolkning: ca 902,195
Indianer: 11 stammar,7 reservat
Huvudstad: Helena
Samhällen och städer: 126
Landsfågel: Western Meadowlark
Landsträd: Ponderrosa Pine
Landsdjur: Grizzlybear
Landsfisk: Cutthroat Trout
Landsgräs: Bluebunch wheatgrass
Landsfossil: Duck-billed dinosaur
Landsmotto: Oro y Plata (guld och silver)
Industri: 1) agriculture 2) tourism 3)mineral production 4) wood&paper products
5) construction

Du märker att du är i Montana
En riktig känsla av ett cowboy- indianland högt beläget
En underbart vacker natur
Vilda Västernstäder
Snön kan ligga ända till juni i bergen
Du kommer att passera minst 3 indianreservat
Någon i baren beställer ”ditch” (bourbon&water)
Du ser namnen på barerna Mint,Oasis eller Stockman
Tre gånger kommer du att passera floderna Clark Fork eller Missouri River
På tv visas komedier eller tragedier
Montanas indianer

Indianerna följde bisonoxarna/bufflarna och det fanns gott om dom i Montanas bergsområden. Den största majoriteten av indianer anlände till Montana efter 1700 talet. Hästar fick dom av spanjorer och vapen av de amerikanska nybyggarna. Under 1880talet så styrde den buffelbaserade ekonomin i landet vilket föranledde att indianerna drevs bort av det vita. De vitas sjukdomar spred sig bland indianer .
Idag (2003) är ungefär 9% indianers mark i Montana. Reservaten är indianernas sista reträtt och kanske sista chansen för dem att visa sin kultur.Reservaten försöker stärka sin ekonomi så att den indianska kulturen kommer att överleva i framtiden.

När Indianreservaten etablerades i Montana

Blackfeet 1851
Crow 1851
Flathead 1855
Fort Belknap 1888
Fort Peck 1888
Northern Cheyenne 1884
Rocky Boy`s 1916
Besök ett reservat
Blackfeet 9000 stamm-medlemmar 2003
Namnet Blackfeet kommer från att de målade svart aska på sina mockasiner.
Reservatet ligger i Nordvästra Montana nära The Glacier National Park som
gränsar till Canada. Det finns en fabrik i reservatet som tillverkar blyertspennor.
Stammen livnär sig på vete och kornodlingar. Man kan besöka Museum of the
Plains Indian och ”In the Footsteps of the Blackfeet”

Crow 7000 stamm-medlemmar 2003
I Hidatsa språket är stammen kallad ”Apsalookè” vilket menas ”barn av den
skarpnäppiga fågeln” Andra stammar kallade dem för ”Sharp Peoble” vilket menas
de listiga,sluga folket. Vakna likt en korp. Vita gav det senare namnet Crow (Kråkindianer).
Crowreservatet ligger södra centrala Montana nära gränsen till Wyoming inte långt från Billings.
Det finns en gruva i reservatet och det finns inte mycket mark att odla på
i det torra området. Ett måste om man är i dessa trakter är att åka till Little Bighorn
Battlefield National Monument.

Flathead 6700 stamm-medlemmar 2003

Reservatet ligger mellan Missoula och Kalispell. Stammen lever på timmerindustri och
driver ett hotell i Polson kallad Kwataqnuk (där vattnet lämnar sjön). De driver också en firma
inom elektronik och båtförsäljning. Värt att besöka är Wild Horse Island omgärdat av Flathead Lake
som är en glaciärsjö med friskt skimrande vatten. De höga topparna Mission Mountains sträcker
sig ståtligt liksom Ponderosaskogen vid prärien.

Fort Belknap 2800 stamm-medlemmar 2003
I norra Montana ligger reservatet och stammen jobbar med turism och säljer
hantverk. Det finns guidade turer då man får åka runt och
titta på tipis och bufflars betesmarker. På en canyon kan man ha picnic och
i närheten finns campingplats.

Northern Cheyenne 5600 stamm-medlemmar 2003

I sydöstra Montana ligger den bistra marken där Cheyennestammen håller
till. Reservatet gränsar öst till Tongue River och väst till Crowreservatet.
I reservatet finne en kolgruva och en indianskola. Där finns också företag som
konstruerar produkter.

Fort Peck 6800 stamm-medlemmar 2003

Reservatet ligger ca 40 miles från gränsen till Dakota och ca 50 miles från
gränsen till Canada. I söder rinner Missouri River. Det finns flera stora företag i
reservatet inom elektronik,olja och jordbruk.

Rocky Boy`s 2500 stamm-medlemmar 2003

Stammen lever nära den kanadensiska gränsen och fick namnet ”Rocky Boy”
av Chippewa indianer. Dom skulle kallas först för ”Stone child” men översättningen
blev fel. Reservatet ligger nära Bears Paw Mountains som bidrar till en
dramatisk kontrast till det platta landskapet. Stammen jobbar med skola, tillverkning av totempålar,
hälsovård m m.

Bison oxar och första brunbjörnen

Vi körde från Idaho österut mot Polson i Montana. Våran tanke var att åka till den östra sidan av The Glacier Park nära den Kanadensiska gränsen. Låter kanske konstigt att vi redan tänkte åka dit upp då vi senare skulle ner till Yellowstone och Little Big horn. Min tanke var att vi skulle åka in i parken och sen åka neråt Wyoming och sen åka om den västra sidan av glaciären upp till Alberta i Kanada.

Naturen var hänförande vacker

Vi åkte först genom Flathead indianreservatet och kom till The National Bison Park i Moise. Betalade (2003) 4 dollar.Vi fick börja med att köra upp i bergen på en dålig grusväg med enorm stigning. Det var brant vill jag lova.
http://www.fws.gov/refuge/National_Bison_Range/
Inga räcken nånstans. Vi kör ner till en lite dal då vi plötsligt ser nåt brunt på en kulle som rör sig. – En björn, skrek jag av förtjusning. Första björn vi sett i vilt tillstånd och det var en fantastisk känsla. Björnen lunkade upp mot kullen.

Vi fortsatte och köra upp och ner i bergen och vi såg stora hjordar av bison som är samma sak som bufflar. Man fick inte på något villkor lämna bilen eftersom bufflar anses vara ett av Nordamerikas farligaste djur om den går till attack. Livsfarliga med andra ord. Vi kör runt ett bergskrön och vad står där på vägen om inte en stor buffeltjur bara några meter från oss. Den tittar lite slött på oss och vi kör snabbt vidare.
Naturen var hänförande vacker då vi fick beskåda en stor regnbåge långt bort igenom i en dal. Ett av de vackraste naturupplevelse jag varit med om.

Vi åker vidare och äter en sallad på ett ställe innan Polson. Folk skrattade och var glada. Det verkade mest vara äldre par som var ute och åt. Några yngre syntes inte till. Kanske har det med vad man har råd att göra. Vi gick förbi en park där indianer satt och spelade ett spel. De skrattade och hade indiantjut för sig.En indian kom fram plötsligt och sa att vi såg ut som två vackra fjärilar. Vilken fin komplimang :-).

Polson

www.cityofpolson.com

Polson ligger som jag tidigare berättat vid Flathead Lake och vid foten av the Mission Mountain Wilderness. Vi hittade ett motell nära sjön. Det blåste väldigt kallt för vi befann ju oss väldigt nära glaciären.  Vi tog en promenad och gick sen till en pub/casino nära motellet. En man i 45 årsåldern berättade att han var född i Polson. I 18 årsåldern åkte han till Alaska för att göra miltären där. Han blev kvar där i många år. Gifte sig med en indiankvinna som tyvärr gick bort. Han återvände till Polson men
ville tillbaka till Alaska där det tydligen (2003) var lätt att få jobb och bra betalt
dessutom. Han sa att han hade tjänat i Alaska 70 dollar/tim då han byggde vägar. Vi snackade lite om indianreservaten i området och han sa att en del av reservatet var sålt. De äldre ville inte det men dom yngre ville och så söp dom upp pengarna. Om det nu stämmer vad han sa. Många indiankvinnor var enligt mannen tandlösa i 25-årsåldern och en del indianmän slog sina kvinnor.Ja vad ska man tro om det?

Frukost tillhör ju ovanligheterna när man ligger på motell i USA så vi blev glatt förvånade att det ingick. En lite frukostbuffè var uppdukat. Det satt 4 kvinnor vid ett bord som tydligen haft en tjejträff på stan. De blev alldeles tysta när vi kom in.  – Such a nice parfyme you have, sa en kvinna plötsligt och allas ögon vändes mot oss. Ja hur ska man tolka det? Vi hade ingen parfym på oss utan nickade bara lågmält tillbaka.

Deer Lodge
http://www.powellcountymontana.com/attractions.html

Vi körde söderut mot Missoula highway 90. Stan verkade inte mysig så vi fortsatte och hamnade i Deer Lodge. Nu ska jag berätta något som är typiskt när man är ute och bilar i Nordamerika. När man tittar på nätet om Missoula så verkar det vara en fantastisk stad men verkligheten såg annorlunda ut eller så var det stämningen som inte tilltalade.

Vi ser då skylt Deer Lodge och svänger in där.Framför oss ligger ett stort super8 motell och vi var ju trötta men vet också att super8 inte är billigt precis. Det enda rummet hon kunde erbjuda låg på andra våningen tack och lov så vi tackade nej. Vi tar nästan aldrig nåt rum på andra våningen vilket innebär onödigt kånkande på väskor.

Vi tänkte svänga ut på highway igen men fortsatte in mot nåt som vi inte trodde var nåt att ha. Det visade istället att deer Lodge hade väldigt mycket att erbjuda och vi hittade ett kanonmysigt motell mitt inne i den lilla westernstaden som inte syntes från highway och med mer än hälften av priset som super8 erbjöd och så fanns där även badkar.

Motellägaren fick tårar i ögonen då jag sa att vi var från Sverige. Hans förfäder kom från Sverige och hade emigrerat till Montana. Han ville åka till Sverige nån gång.
Nåväl! Vi badade och sminkade oss och begav oss sen till en pub och hade jättekul där.
Vi inhandlade lite bröd/tomater/skinka till frukost och värmde vatten till te/kaffe på rummet. Ett tips!Välj gärna ett rum där det ingår kaffekokare. Om intet annat så har bensinmackar kaffe i mugg som man kan ta med sig till rummet.

Montanas största ranch i Deer Lodge

Speciella kor på ranchen.Vi blev bjudna på kaffe och Chilisoppa

The old Montana Prison Museum

Gäng av fredslösa härjade i det tidiga Montana och i ett försök att tämja den vilda
västern så etabliserades ett fängelse i Dear Lodge 1871. Delar av fängelset blev skadad 1959 av en jordbävning. Vi gick in i fängelset och det liknade en stor industri eller snarare ett minisamhälle. Stora matsalar, bagerier, tillverkning, tvätterier, teater och så cellerna som såg ruskiga ut.

Vi kikade in i cell nr 1 där Turkey Pete suttit inne för två mord 1918.Fångarna fick duscha två gånger/vecka och där fanns hårfrisörrum.De översta cellerna var varma och de understa var kalla. Vi gick ner till källaravdelningen och där låg ”the Black Box Cells”. Två ruskiga kolsvarta fängelshålor. Iskyla mötte oss då vi gick in där och det var hemskt obehaglig när man tänkte på vad fruktansvärt för dom som behövt sitta där.
Där fick farliga fångar sitta mellan 1- 10 dagar och fick då bara äta hårt bröd och dricka vatten.Var tredje dag fick dom en liten varm måltid.

Fortsättning följer då färden går mot Virginia City
Del 4http://www.bridget.se/butte-sheridan-virginia-city-och-quake-lake/

Written by admin in: Uncategorized |
Apr
16
2016
--

Vancouver Kanada – Wenatche USA

Del 13. Pemberton, Whistler och Vancouver

Del 1. Jag och min dotter reste för andra gången till Nordamerika sommaren 2003. Vi bestämde att rutten skulle starta i Vancouver British Colombia i Kanada. Färden skulle vidare gå till USA,delstaten Washington,Idahoo, Montana,Wyoming, Alberta Kanada,

Banff, Lillooet, Whistler och sen tillbaka till Vancouver.

Let`s go……

17/6 flög vi med lufthansa från landvetter flygplats utanför Göteborg till Frankfurt där vi bara skulle ha 45 min på oss att hitta 747- 400 som skulle föra oss över oceanen. Tro det eller ej men planet blev en halvtimme försenat på Landvetter flygplats. Innan vi kom iväg så hade vi bara vi bara en kvart på oss att hitta planet till Kanada i Frankfurt.

Vancouver

https://www.facebook.com/places/Saker-att-gora-i-Vancouver/114497808567786/

Efter en behaglig flygresa så landade vi i ett varmt Vancouver och hämtade ut bilen vi skulle hyra i 7 veckor hos Alamo. Hopps! Betala ytterligare 2000 för en ytterligare försäkring? Jag hade ju betalt allt redan i resebyrån i Göteborg.

Inget skulle tillkomma enligt resebyrån. Killen hade sagt att om vi hade den försäkringen så behövde vi inte oroa oss för någonting. Bara ring om det skulle bli något! Vart ni än befinner er! Vi kommer  ordna det! – sa han övertygande. Med facit i hand så skulle jag protusterat med tanke vilka problem jag senare fick med bilen.
Vi tog in på ett motell i Norra Vancouver.

Capilano Suspension Bridge i Norra Vancouver

www.capbridge.com

Här gick vi över världens längsta hängbro. Höjdrädslan var bara att glömma. När vi gått över bron hamnade vi i en underbar skogspark med en damm med regnbågsforell, cederträd och delvis regnskog.

Det fanns ett träd med gift som påstås ha används av Sokrates då han drack sin sista dryck. Indianer använde också giftet till sina pilar.

I Vancouver hamn låg den mastodonta lyxkryssningen som går till Alaska.
Tre tutningar! Då vet de 2500 passagerarna och 1000 bestättningspersonal att nu börjar lyxresan.

Utmed sidorna kunde passagerarna åtnjuta sin resa delvis sittandes på deras svits balkong och skåla med ett glas champagne.

Gränsen till USA

Vi körde tidigt på morgonen söderut  från Vancouver mot USA. Det var inte bara att åka över gränsen som vi trodde. Fick svara på en masa frågor och visa flygbiljetter, gröna kort och förklara för gränspolisen att vi inte hade bestämt vilket hotell vi skulle sova på. Han trodde vi skämtade och skickade ut en polis till våran bil för att kolla igenom den.
Har ni något att förtulla? – frågade han. Vi har bara med oss några äpplen och varsin ros som vi fått av en beundrare – svarade jag.
Dom tog våra 3 äpplen och lämnade som förklaring att det var förbjudet att föra in frukt från Argentina. Rosorna blev undersökta och godkändes att få föras vidare. Nå vart ska ni! – fortsatte polisen och spände in ögonen.
Vi ska till Yellowstone och sova på HolidayInn, svarade jag och drog till med stora charmen. Konstigt nog fick vi ett krystat leende tillbaka. Efter några timmar var vi på väg söderut i USA.

Wenatche

Innan Seattle tog vi av väg (highway 2)och körde österut.Vi körde över ett högt bergspass,det blåste mycket och småregnade. Vi kom ner till ”äppelstaden” Wenatche som ligger i ett ökenområde.

https://www.facebook.com/places/Saker-att-gora-i-Wenatchee-Washington/115188231829157/
Blåsten friskade i den lilla staden som var typisk kommersiell. Efter ett besök i ett köpcenter åt vi Cecarsallad på en bar och somnar sedan tryggt på motellet efter att ha ringt hem till anhöriga i Sverige.  Nästa dag följer vi floden österut på highway 2 över ett stort ökenområde.
En lastbilcahufför hade varnat oss hur tråkig och ödslig den vägen var och jag kunde bara instämma. Vi körde högt upp i ökenbergs området ca 17 mil och konstigt nog så fanns där massvis av gårdar som låg väldigt glest mellan varandra. Där fanns dom största odlingar (mestadels vete) jag någonsin hade sett.

Ökenområde efter Wenatche

Vi körde ner till något som vi hopades och trodde var ett samhälle med det var
bara en gammal bensinmack och en butik som sett sina bättre dagar. Det hade varit
stora temperaturskillnadet från °37 till °14 där vi nu befann oss. Vi både drack
och köpte vatten och var också sugna på varsin fogde som smakade underbart
eftersom man kände sig torr i munnen.
När vi passat på att gå på toaletten och precis skulle dra vidare fick
vi se en trapper eller snarare en uteliggare stå och hänga utmed vägen
Hur han lyckats ta sig till affären var en gåta med tanke på ”var
sov han?” och hur orkade han gå i den olidliga värmen.

Fortsättning följer till Cour dàlene

Del 2. http://www.bridget.se/cour-dalene/

Written by admin in: Uncategorized |
Apr
14
2015
--

Lägga sig på knä för en Grizzly?

14april80

Ungefär så här ska man lägga sig om man råkar ut för en grizzly enligt Yellowstone. Bilden ovan tog jag när vi var i Yellowstone 2003 i entrén till parken. Bilden ovan förklarar hur man ska göra. Frågan är om man skulle gjort samma om man hade haft mat i ryggsäcken?

14april85

14april86

Written by admin in: Uncategorized |

Powered by WordPress | Aeros Theme | TheBuckmaker.com WordPress Themes