Jan
07
2018
--

Så nära

Så nära ..så nära men ändå så långt ifrån varandra.
Så nära..så nära att varje andetag från dig känndes
varmt mot min hud.
Ditt innersta berörde mitt lilla hjärta som ville
klappa och längta efter ”någon”,
Så nära dig att bara vindens sus kunde påminna mig
om verkligheten.
Jag fick ligga tryggt en stund i din famn. En famn
som tillhörde någon annan. Du tog till mig bara för att
minnas känslan av att vara nära någon.
Jag ville ligga timme efter timma nära dig. Så nära
man bara kan komma någon. 
Bara för att få känna två vars liv det stormat kring.
Kunna mötas i en kärlek.
Ta emot varandras värme.
Kunna känna varandras hjärtslag.
Vi var så nära..så nära….
Men ändå så långt ifrån varandra.

Dikt av Brigitte Ranniger

Written by admin in: Uncategorized |
Jan
07
2018
--

1978

1978 var det var klart härligt väder på lantgården utanför Göteborg. 
Mycket snö och perfekt slädföre. Pappa lovade att vi skulle
 åka slädparti. Det blev det också. Jag minns den dagen och
jag minns också hästen Pajas som föddes en pingstafton
1964. Mamman Isabella hade lagt sig i en liten grop
i hagen nära ladugården. Pappa väckte mig i gryningen och
visade det nyfödda fölet som ganska så snart ställde sig
på benen och skuttade omkring som en pajas. Härligt minne.

Written by admin in: Uncategorized |
Jan
06
2018
--

Årets makalösa Kleopatra baler

Årets makalösa Kleopatra baler
till tonerna av flöjt.
Mjuka fötters sandaler
förvånade blickar röjts.

Bord dukas med purpursnäckor
plockade i havet nära kastanjeskogen.
Fyllda av dofter av ishavsräkor
kärleksfrukten mogen.

Magnifika kärlekar
kan flamma upp
i spelen med kortlekar
eller diskopop.

Det gäller att vara listiga
med melonfrisyr
där nycker och infallen är kvistiga
i ögoblickens ”choisir”.

Kanske ett kungligt diadem
fyllt av väsen med behaglig tjuskraft
åstadkommer eksem.
Så istället blir det blomsterskaft.

Dikt av Brigitte Ranniger

 

Written by admin in: Uncategorized |
Jan
04
2018
--

Dukning Trettondagsafton 2017

Hej! På bilden ovan ser ni hur jag dukade upp på
trettondagsafton förra året på landet. Det var snö
och ljusblå himmel. 
Verkar som om det kommer bli soligt och fint
även denna helg då det är trettondagsafton 2018.

Vad tänker jag på så här i januari? Vinterfest
kanske. Hade också varit trevligt att åka till Friedrichroda
i Thuringen och ta in på Ahorn Berghotell med
panoramautsikt från restaurangen som ligger på 12
våningen mot thuringeskogarna. 

Written by admin in: Uncategorized |
Jan
02
2018
--

Kolarkojan

KOLARKOJAN I PIXBO 1996

——————————————————————————–

– Dold mellan furorna ligger min koja.
Djupt i den finska skogen ljuva sus.
Högt över topparna resa sig bergen.
Susa ditt svar, du min finska skog.

Vem minns inte den vackra finska folkvisan
från Savolax.

——————————————————————————–
Tankarna för mig till den härliga april-lördag då vi satt några stycken
på slafar bäddade med granris och fårskinn i en kolarkoja ute i
skogen. Tittade man ut ur det lilla fönstret så flög vårystra
bofinkar och en koltrast mellan träden. Solens strålar letade sig
fram mellan de raka granarna vars grenar dansade i den hårda vinden.

Framför den gnistrande eldhärden och röken av det stekta fläsket stod
Anders och gräddade en kolbulle som vi senare åt av med god aptit.

Anders, ett naturbarn från glesbygdens Bodsjö i Jämtland, åt med
kniven.- Man kan plocka hur små matbitar som helst med knivspetsen,
sa Anders på sitt sjungande vackra Norrländska språk och sa att han
gör mycket av gammal vana. Vi hade kommit till upplevelsens sfär
och ingen kunde väl tro att vi befann oss i Pixboskogen strax
utanför Göteborg.

——————————————————————————–

Upplevelsen började med att Anders Ålund,en äkta skogens man med
ryggsäck, bosatt i Pixbo mötte upp oss vid anslagstavlan och
stigarna som skulle föra oss till kolarkojan. Kylan bet sig fast i
kinderna. Varför har du byggt en kolarkoja här ute i Pixboskogen?
frågade jag Anders.
– Skogarna öster om Göteborg påminner om mina gamla hemtrakter
i Norrland, svarade Anders och visade oss ett fågelbo med två
ingångar som han byggt av en takpappbit åt trädkryparen. Anders är
engagerad i friluftsfrämjandet och har hjälpt en grupp strövarebarn
mellan 7-8 år att bygga varsin fågelholk som de sedan följer upp.
– Det ger barnen stolthet och säkerhetskänsla, förklarade Anders.

Det knakade i de torra grenarna och Anders nästan viskade att – en
vanlig fråga är om det finns troll i skogen.- Jag brukar säga att
här vid rågången går gränsen mellan sagans land och vår värld, förklarade Anders.
– Och skogens är djurens barnkammare och man skall inte ropa om
man inte är i fara förstås. Plötsligt öppnade sig skogen framför
oss och vi trodde inte våra ögon när vi insåg vad Anders byggt upp.
Ett område med massor av roliga aktiviteter. Allt material har
Anders använt sig av skogens råvara utan repen.

——————————————————————————–

Man kunde klättra på linor, åka linbana, gunga mot en sluttning så
att det kändes som om man flög ut i hela världen. Långt nere i
sluttningens slut glittrade Rådasjön.
Så var det kojan. Anders förklarade att kojan han byggt är en enkel
typ och var vanlig i Norrland. När skogsarbetarna kom till en ny
trakt så det första de fick göra var att bygga en koja.
De hade ofta med sig lite brädbitar, ett fönster, tjärpapp och ett plåtrör
till skorsten. Långt tidigare användes bara det som skogen gav.
Då användes näver till tak. Kojan måste vara färdig innan det var
läggdags. Ofta utgick de från en stor sten som skulle tjäna som
eldhärd och byggde sedan väggar. Tjärpapp användes som tak.

Utvändigt täcktes väggar med jord för att kojan skulle bli dragfri.
Intill kojan stod en slipsten och det var viktigt menar Anders
eftersom yxeggen måste brynas.
Även huggkubben och sågbocken var viktiga. Det var även nödvändigt
att hitta en vattenkälla i närheten.

——————————————————————————–

Under våren och sommaren fick Anders tidigt hjälpa till att hugga
kolved. På vintrarna höggs timmer och under hösten byggdes
kolmilor.Anders far var småbrukare och arrenderade ett torp i
Jämtland. Modern skötte hemmet. På vintrarna låg fadern ute på
skogsarbete.
I byn fanns en affärsfilial där proviant kunde inhandlas även av
skogsarbetarna men var bara öppet mellan 16-18.
Vanlig mat i kojorna var kolbullen. Den gjordes av mjöl, vatten
och stekflott. Först stektes amerikanskt fett fläsk i bitar.
Pannan skulle vara het när smeten las i över fläsket.
När kolbullen släppte pannan om man skakade den lite så var det
dags att med ett sving vända den uppe i luften. Sedan fick den
steka en liten stund till. De åt lingonsylt till. I mindre kojor
gjorde var och en sin egna kolbulle men i större kojor anställdes
en kocka och då lagades det vanlig husmanskost.

Jag frågade Anders vad de gjorde under de kalla kvällarna i kojan.
– Vi såg alltid till att ha något att göra med händerna. Det ansågs
förkastligt att sitta overksam.- Selpinnar och binda nät var vanlig syssla -vi
berättade historier – sedan somnade vi med kläderna på.

——————————————————————————–

Kolarkojan i Pixboskogen måste vara en fristad för traktens
invånare. Vi lämnade kojan, stängde dörren och lyssnade noga vad
Anders sa.

– När skogshuggarna drog vidare till ett annat
skogsskifte så blev kojan en god tillgång för jägare, fiskare,
eller vandrare. Kojan stod öppen för alla och den som lämnade
kojan såg alltid till att det fanns tillräckligt med torr ved
till näste besökare. Enligt vildmarkens oskrivna lag så var
besökarna alltid aktsamma om kojorna.

Vi vandrar tillbaka genom skogen och tackar och tar
farväl av den pensionerade polismannen Anders Ålund, Pixbo.

Skrivet av Brigitte Ranniger 1996

Written by admin in: Uncategorized |
Jan
01
2018
--

1 januari 2018


Välkommen till ett nytt år i min blogg. En
oskriven bok på 12 sidor (månader) ligger framför oss.

En bra struktur är alltid bra under livets gång.
En kul grej vore att gå ut och fråga folk
vad dom tycker är positiv. Har dom någon
solskenberättelse?
Sen är det här med sanningen. Lyssnade på tv
igår innan tolvslaget ja ni vet bl a ring ut och ring in.
Ring in sanningen (verkligheten) 2018 tycker jag lät bra.

Önskar alla en fin fortsättning på år 2018 första dag.
Ha det gott!

Written by admin in: Uncategorized |
Dec
31
2017
--

Nyårsafton 2017

Hej! Idag är det nyårsafton. Det är den äldsta firande helgen som nästan
 firas i olika kulturer runt om i världen. Vid tolvslaget
går vi in i det nya året 2018. Härligt och spännande.
Lite tillbakablick på mitt 2017. Det som rört mig
mest positivt är september då mitt första barnbarn föddes.
Underbart!

Önskar Er alla en fint Gott Nytt År 2018.

Written by admin in: Uncategorized |
Dec
30
2017
--

Purpurfärjad himmel.

Solen gick upp strax innan 09:00 och himlen
var lätt purpurfärjad i horisonten. Var månne det bliva
av det, tänkte jag. 
Små snötussar dalade ner lite senare och nu på eftermiddagen
har det kommit stora snötussar som gått över till snöblandat regn.

2018 kommer Sverige fira 100 år av demokratin. Undra
hur det kommer att firas? Demokratin är ju på
långa vägar ännu inte tryggad.

Nu när 2017 går mot sitt slut så lade den svenska regeringen fram
i sista stund samtyckeslag.

Förslaget punkt för punkt.

2018 kommer bli kvinnornas år. Kvinnor är 51% av 
mänskligheten.

 

 

Written by admin in: Uncategorized |
Dec
29
2017
--

Konstgräsplan

Konstgräsplanen i Karl Johans Torg här i Göteborg
rustas upp. Planen vrids 90 grader och får ett
mer miljövänligt konstgräs. Arbetet beräknas vara klart
våren 2018.

Written by admin in: Uncategorized |
Dec
29
2017
--

Vita tulpaner

Så här innan nyår så brukar jag och många andra
här i Göteborg köpa vita tulpaner med mistelgrönt lika blad. 
Gick iväg idag till Mariaplan och köpte en bukett. Så vackert!

När jag ändå var i Mariplan så gick jag
in till Luckans Fisk&Skaldjur och åt 
Laxpaj med spenat och västerbottenost. Gott!

 

Written by admin in: Uncategorized |

Powered by WordPress | Aeros Theme | TheBuckmaker.com WordPress Themes