Vinden minns och berättar smekande
om sin färd genom skälvande årstider
genom blixtrar och dunder som skapat fruktan och bävan
Många sorgsna tårar har den spridit genom regnet
även ömma kyssar och kärleksfulla blickar genom dis och dimma
Vinden minns även de förkrossade och bedrövade
som önskade att allt skulle vara förlåtet och glömt
Den minns också det oskrivna bladet
som skymdes av både kärlek och hat
men som i det lyckliga slutet
lystes upp av det skälvande månskenet
Dikt ur ”också tystnaden talar” av Brigitte Ranniger