En blogg av Brigitte Ranniger

Månad: december 2019 (Sida 3 av 4)

Strålande sol

Idag har det varit strålande sol här i Göteborg vilket bilden visar.
Passade på att ge mig ut.

När jag skriver detta så är klockan 16:55 och det
är mörkt ute. Jag kikar ut mot masthuggskyrkan som
är belyst och vacker. I husen glittrar avdentstjärnorna
och tittat jag bakom trädtopparna så ser jag månen som
steg upp kl 14:45.  Det är halvklart ute och molnen skymmer
lite sikten för månen. 

Opersonligt fenomen

Opersonligt fenomen
Dikt av Brigitte Ranniger
 
Jag lät mig uppfyllas av en känsla av en enorm
kärlek.
Ett möte med en person om än på
konstgjord väg.
Trodde mina känslor var äkta.
Mina tankar registrerade alla känslor som bara
”kom” fram
 
Ett konstigt opersonligt fenomen som jag inte
riktigt känt eller tänkt, bara trott mig känna.
 
En känsla som inte blev upplevd ihop med
föremålet.
Känsla som ej heller kommer ge något bestående
intryck eller?
 
Tankarna och känslorna var mycket oreflekterade
och hade ingen grundval.
 
Det fanns inte det minsta samband mellan mig och personen
jag trodde mig älska.
 
Sådana känslor blev lätta att punktera av personen
och till slut av mig själv. Eller?
 

——————————————————————————————

 
Måste man förklara en dikt om någon
inte förstår vad den handlar om?Jag har skrivit dikten för att provocera hur
det skulle vara att bli kär i en robott. Hade bl a tittat på Japan med Sue Perkins.
 
 

Jas Gripen

Kl 14:43 gled Jas Gripen in över Göteborg i form av en julgran och 
sen drog dom till Kungälv och var där 14:45. Jag hade öppet köksfönstret
och både såg och hörde hur skräckfylld fåglarna var.
Skaraborgs flygflottilj har sin traditionsenliga julgransflygning över Västsverige
med 14 Jas Gripen,
Himla tur med vädret. Hade det varit molnligt
så hade det inte blivit av.

Vinterhostan

 


Har fortfarande vinterhostan. Det som retar slemhinnorna
i luftrören kan vara allt möjligt som – torr luft, parfym,
rök, korsdrag, Jag blir så himla trött av att hosta så 
och lägger jag mig på dan så somnar jag direkt och ju
mer man sover ju tröttare blir man. Ger jag mig ut
så måste jag alltid ha vatten med mig när det börjar klia i halsen.
Det är bra att röra sig åtminstone lite varje dag även
om man känner sig matt och är feberfri. 
Funderar på det här med julgran i år som också luktar och
kan trigga igång hostan. Får se hur det blir med det.

 

Mosse fågelmålaren

Har varit i Hindås idag och köpt boken ”Mosse fågelmålaren”.
Mosse Stoopendaal bodde i Hindås vid olika tillfällen
och på olika ställen. Mosse var uppe på gården i Klåddegärde
vid flera tillfällen innan jag var född.  Har flera sparade bilder 
av honom. Det var intressant när författaren Bertil A Larsson
föreläste även om Mossses pappa Georg Stoopendaal.
Familjen Stoopendaal målade inte bara fåglar utan även en
massa annat. 


Horisontens höst är vacker

Horisontens höst är vacker

Det är ”hösten”
då älvorna dansar i dimslöjorna.
Altjämn en tid då solen vill lysa upp de fallna löven
letandes sig fram mellan de spretiga grenarna.
Ljusstrimman skymtar i den porlande bäcken
i en trakt där vildhästarnas sörplar i sig vatten.
En nejd där flyttfåglarna lyser som guld i solnedgången
och där himlen reflekteras i det klara vattnet.
Himlen är stundtals klarblå
i storslagen kontrast
till den osaliga blandningen av höstens färger
grönt, orange och rött.
Hösten kan vara lika otämjd
som den betande råbocken i mossan.
Okuvad i skogens sista skördefest
därstädes ljud ekar i bergen.
Haren skuttar förbi kärlekseken
som inte kommer förmultna
när regnet strilar ner i löven
i dimmans ridå.
Innan frosten slår till
letar domherren efter röda bär
som lyser blossande
i höstsolen.
Horisontens höst är vacker
då man sitter under glittrande stjärnhimmel
intill den sprakade elden vid sjön
där svanen slumrar in vid vassen när solen går ner.

Höstdikt av Brigitte Ranniger

« Äldre inlägg Nyare inlägg »