Vinden minns
Vinden minns och berättar smekande om
sin färd genom skälvande årstider, genom blixtrar
och dunder som skapat fruktan och bävan.
Många sorgsna tårar har den spridit med regnet.
Ömma kyssar och kärleksfulla blickar genom dis och dimma.
Vinden minns även de förkrossade och bedrövade.
Som önskade att allt skulle vara förlåtet och glömt.
Den minns också det oskrivna bladet som skymdes
av både kärlek och hat.
Men som i det lyckliga slutet
lystes upp av det skälvande månskenet.
Dikt av Brigitte Ranniger