Ibland lyftes ögonbrynen när
vindarna växlade och skönheten trollband.
Bland kullarna där det växte gula solrosor
som aldrig ville stötas bort av vassa taggar.

Och alla solrosor visste en hemlighet att stjärnor
lyser vackrast i kalla nätter. Dom visste också att
 deras gula blomsterkorgar lyste bländande
när dom vände sig mot solen. Trots att tusentals bin och flygfän
var hotfullt nära.

Dikt av Brigitte Ranniger