Önskar alla en fin midsommar ?
Filmen under visar Midsommar 2020.
En blogg av Brigitte Ranniger
Denna vecka är lika rörig som förra året. Man vet varken bu eller bä vad man ska hitta på just på midsommarafton nu på fredag. Och så är det fullmåne på torsdag. Lite spänning går ju inte att komma ifrån på nåt sätt. Man ska kanske gå i skogen och doppa fötterna i en bäck, ha en midsommarkrans på huvudet och en bukett med vildblommor i handen. Verkligen romantiskt. Pratade med en kvinna för några år sedan som gått totalt in i väggen och den enda läkningen för henne var just att sitta i skogen intill en porlande bäck. Hon hade blivit helad av lugnet och det rogivande bäcken.
En del samer i en dansgrupp menar att man kan föreställa sig att man går i en flod. Dansa i tanken och göra mjuka rörelser framåt. Så härligt. Typ gå lugnt framåt i livet.
Tänk förr kände man till precis vart man förflyttade sig. Visste precis vart det fanns murklor och hjortron. Nu är många skogar kalhyggen och mycket är bara ett minne blott.
En sekund efter 14:31 kom en blixt och en fruktansvärd åsksmäll här i Majorna. Det skakade i hela huset och i bergen. Måste ha slagit ner nånstans i närheten. Kanske uppe i gråberget. Hemskt i såfall!
Det är söndag och lite kvalmigt i luften. Det kanske delvis beror på att Sverige är i en regeringskris. Läs i GP..
Har inte vi nog med problem i Sverige ändå? Har regeringen tänkt hur dom ska kunna hantera alla trauman som pandemin för/fört med sig? Vilken beredskap hade/har vi? Ingen lätt uppgift att reda ut det.
Något positivt idag iallafall är bl a att ”Lotta på Liseberg” är i gång igen. Ska titta på det i TV4 kl 20:00.
Klockan är nu 13:49 och åskan dundrar på.
Årets första Aida kryssningsfartyg kommer imorgon hit till Göteborg och passagerarna får gå i land om dom kan uppvisa ett negativt covid-test. Läs om det här i GP.
Det har ju kommit kryssningsfartyg tidigare men jag tror inte passagerarna har fått gå i land under pågående pandemin.
Blev en kopp kaffe idag på förmiddagen med en god macka. Man kan ju inte undgå att höra när karar sitter och tjötar. Veckans snackisar är ju fotboll.
Tur att jag fikade tidigt för senare idag blev det riktigt hett. 29°.
Sen något annat. Hur kommer det bli i framtiden? Kommer folk mer eller mindre tvingas att jobba hemma? Många tror det bara är för tillfället nu under pågående pandemin. Är det så eller inte? Vad händer om folk inte kommer återgå till ”status quo”? leva i en parallel zombievärld där våra sinnen behärskas av någon annan och våran viljeförmåga försvinner stegvis. Det får vi inte hoppas för vi ska väl förvänta oss mer av livet.
Det var allt ett bra tag sen jag och min dotter var uppe på Seatons kulle eller det heter kanske Hyltenäs kulle.
Tänk så mycket som hänt sen dess. Min dotter är gift och har två barn och jag är mormor. Är även farmor då min son med sambo har två små barn. Helt fantastiskt. Vore kanske en lämplig roadtripp dit upp nån gång i sommar. Ta med picknick.
I sommar blir det också födelsedagskalas då mitt yngsta barnbarn fyller 1 år. Ballonger, tårta och presenter.
Visst känns det när man känner igen att ”det har jag läst”, det har jag sett, det har jag hört, det har jag gjort, den personen har jag sett tidigare osv.
Visst känns det underbart när katten sitter på farstukvisten och känner igen oss och kommer fram och hälsar. Spinner. Stryker sig mot våra ben. Lika underbart när man känner igen en häst och ropar på den. och den kommer fram.
Egentligen är det konstigt att vi kan känna igen så mycket. Till och med dofter, kläder, röster, humör, väder, leende, hår och mycket annat. För att minnas och känna igen så är det bra att träna på det. Bra också att samtala med andra. Typ kommer du ihåg?
© 2025 Seasons of Bridget
Tema av Anders Noren — Upp ↑