Tog en tripp idag upp till Ramberget.
På den slingriga vägen upp blommade tusentals vitsippor – ett vitt hav som låg som ett stilla sus mellan träden. Från bergshällarna hade jag sedan fri utsikt över vår fina stad Göteborg – och där stod det, Karlatornet, Sveriges högsta byggnad, med sin glittrande glasfasad. Tornet speglade himlens blå toner och solens varma sken i orange, som om det levde med ljuset.
Men bakom ryggen fanns något annat – tystnaden bland tallarna, vinden i kronorna och den spruckna stenen under mina fötter. Ljung och blåbärsris växte tätt intill stigen, och renlav klamrade sig fast vid klipporna.
En ensam gullviva tittade fram i en solglimt, som om våren viskade att den snart tar över helt. Ramberget är en plats där naturen möter staden, där man kan stå mellan lav och skyskrapa och känna sig både liten och fri.
Jag blev kvar längre än jag tänkt – det är något med kontrasten mellan det stilla berget och stadens silhuett som gör att tiden saktar ner.
Växter, träd och blommor man kan se på våren i Ramberget
Vårblommor
-
Vitsippa (Anemone nemorosa) – vita mattor i skogsmark
-
Gullviva (Primula veris) – gula klungor i soliga backar
-
Blåsippa (Hepatica nobilis) – blå blomma i skogsbryn (mer sällsynt här)
Buskar och ris
-
Blåbärsris (Vaccinium myrtillus) – gröna blad och små rosa blommor
-
Ljung (Calluna vulgaris) – ris på torra berg, blommar senare på sommaren
-
En (Juniperus communis) – lågväxande barrbuske
Träd
-
Tall (Pinus sylvestris) – höga, vindpinade och vanliga på berget
-
Björk (Betula pendula) – vita stammar, slår nu ut med musöron
-
Ek (Quercus robur) – börjar slå ut i varmare, soliga lägen
Mossor och lavar
-
Renlav (Cladonia rangiferina) – ljusgrå lav som växer på klippor
-
Grönmossa – täcker fuktiga, skuggiga områden i sänkor och mellan stenar
