En blogg av Brigitte Ranniger

Månad: september 2018 (Sida 1 av 4)

Internationella kaffedagen

Hur firar man en sådan dag? Man behöver väl
inte fira mer än att fundera själv vad man har för
inställning till kaffe. 
Är kaffe en symbol för kärlek, pigga upp, förmiddags avkoppling
eller bara något man vill svepa in eller smutta på med kakor till
eller inte?
Kokekaffe eller bryggkaffe? Mina första minnen av kaffe är
kokekaffe som puttrade på vedspisen på lantgården. En liten sockerbit,
lite grädde från fjällkossans feta mjölk som fått stå i kylskåpet
en stund. Jag gillade inte sockerbit i kaffet. Jag gillade däremot det
puttrande ljudet då kaffet kokade och självklart den inbjudande kaffedoften. 
Elvakaffe var ju vanligt förr.  
Kaffe eller te? Många dricker ju te till vardags och
kaffe till kakor och tårtor till fest eller till söndagskaffet. 

Har kaffekoppar någon betydelse? Ska det vara riktigt festligt
så dukar man ju inte upp med kaffemuggar. Varför inte duka upp
med lite olika fina kaffekoppar?

Gammaldags kaffekalas
Tema. Bjuda på kaffe med dopp

Nitton saker du måste veta om kaffe.

 

Dans med Östersjöns guld

Dans med Östersjöns guld

Hej! Ska vi dansa i nyponspår och vallmor
bland kristallkronor, frostdimmor och tornesnår?

Vi mandelblommor, primadonnor, gudinnor och lejoninnor
gillar också kaffebönor, skärbönor och skrattande galghumor.

Åh jag blir uppbjuden av Östersjöns guld – Herr Bärnsten
i skimret av månstrimmornas lek på isblommornas utescen.

Glamorens björnbärssnår blev som en förstenad kåda
så jag valde istället slå följe med apelsinblommornas fruktsoda.

Poesi av Brigitte Ranniger

Uppkopplad

Hur uppkopplade kommer vi att vara
om tio år? Har mobilen makt
 över människan. Har lyssnat idag i repris på 
Karlavagnen.

Vad tycker jag själv? Klart man undrar hur det
kommer att se ut och vara om 10 år. Vi kanske har blivit som
robotar ”skämt åsido”. Hur påverkas våran hjärna att ständigt
vara uppkopplade? Hjärnan gillar ju att ha lite att bita i men vill den
inte helst ha sådant som är verklighets förankrat? Och hur ska hjärnan kunna
selektera när vi bompaderas av så mycket information.
Visst känns det obehaglig om någon hellre sitter och suger in
information i sin iphone än att ha mänsklig kontakt. Hur upplever
barn det? Kan uppkopplingen vara en lösning för mental tomhet?

Fundera på detta. Vem har huvudrollen i ditt liv? Du eller
den ständiga uppkopplingen?

« Äldre inlägg