Ibland fastnar orden i mig. Små rim, små lekar, som påminner om barndomens ramsor. ”Mys pys – gos och ros.” Bara ljud egentligen, men ändå något mer.
För mig är mys pys den där mjuka känslan när världen stannar upp en stund.
Gos är närheten – kramar, skratt, den där värmen som bara finns mellan människor som tycker om varandra.
Och ros… ros är kärlek, skönhet, omtanke. En enkel symbol, men ändå så stark.
Tillsammans blir det en liten ordkedja som säger något om livet: värme, närhet och kärlek.
Kanske är det just det vi behöver påminna oss om – att livet ofta ryms i de små ögonblicken.
Mys pys – gos och ros.