Vid 16.30 satt jag framför datorn och trodde att kvällen skulle bli lika grå och regnig som resten av dagen. Det hade varit molnigt nästan hela tiden, och jag hade inte ens hunnit tänka på månen. Men så, helt plötsligt, fick jag syn på den genom fönstret. Den hade smugit sig upp bakom molnen utan att jag märkt det, och nu hängde den där i det blå kvällsljuset.
Den är inte helt full ännu — det är tre dagar kvar — men den lyste redan så klart att allt blev stilla för en stund. Tunna moln gled långsamt förbi.
Har vi tur får vi se fullmånen på fredag.
Då går den upp vid ungefär 15.10 här i Majorna och den kallas för Cold Moon — den kalla månens fullmåne, eftersom den infaller under årets mest frusna tid.
Det är märkligt hur ett enda ögonblick kan ändra hela stämningen i ett rum. Bara jag, det varma inomhusljuset och månen som plötsligt bestämde sig för att titta in genom kvällshimlen.