Vilken underbar morgonpromenad det blev idag! Slottsskogen kändes nästan som ett paradis – så tyst och stilla. Solen sken starkt och värmde oväntat mycket, nästan som om den inte ville släppa taget om sommaren.
Det röda huset lyste vackert mot det gröna. En klassisk kontrast som nästan ser ut som en målning.
Björkarna stod tätt, ännu gröna men på väg mot höstens skiftning. Deras vita stammar gav ett ljust intryck bland ekar och löv.
Gräsmattorna låg solbelysta, med borden redo för vila och fikastunder. Här var luften stilla och svalkande i skuggan av träden.
Buskarna började redan få röda toner – ett tecken på att årstiden långsamt skiftar mot höst.
Vid vattnet speglades grenarna i den blanka ytan, nästan som en tavla. Ljuset dansade mellan löven och skapade ett stilla skimmer.
