Klockan är 16:55 och kvällen har just lagt sig över Majorna.
Mellan molnslöjorna stiger månen upp – inte längre full, men fortfarande stark nog att måla himlen i varmt gyllene ljus. Masthuggskyrkan står som en trygg siluett i skymningen, och stadens lampor tänds en efter en. Tyvärr så skymde molnen månen efter en stund.
Igår var det fullmåne, men då gömde sig ljuset bakom tunga moln.
Ikväll fick jag ett ögonblick. Ett stilla, oväntat ljusspel precis utanför mitt fönster.
Det finns stunder då man inte behöver mer än så här:
en måne, en stad, en tyst minut.