När stora beslut fattas påverkas människor som inte varit med i rummet.
Det gäller både individer och hela samhällen.
I september 2024 stod jag på kullen i Sitka i Alaska.
Där finns en skylt som berättar om överlämnandet av Alaska den 18 oktober 1867 – när den ryska flaggan halades och den amerikanska hissades.
Avtalet mellan USA och Ryssland skrevs tidigare samma år, den 30 mars 1867, i Washington.
Men här, i Sitka, blev beslutet verklighet.
Det var här människor såg makten byta händer och började leva med följderna.
Skillnaden mellan dessa platser säger något viktigt.
Beslut fattas ofta långt bort.
Konsekvenserna levs nära.
Det är svårt att inte tänka på detta när frågor i dag väcks om Grönland och dess framtid.
Inte för att historien upprepar sig exakt, utan för att erfarenheten finns kvar av vad som händer när människor reduceras till en strategisk fråga.
Den här handlar om just detta:
hur människor lever vidare när något tas ifrån dem, förändras eller beslutas över deras huvuden.
Om tomrummet som uppstår – och om de sätt människor hittar för att bevara sin värdighet.
Det är ingen plats för snabba svar.
Det är en plats för eftertanke.