Författare: admin (Sida 3 av 693)

Lätt citronsorbet – 1 portion (ca 30 kcal)

Ingredienser

• ½ dl färskpressad citronjuice (ca ½ citron) – 12 kcal

• 2 msk sötströ (eller motsvarande sötningsmedel) – 0 kcal

• ½ dl vatten – 0 kcal

• 1 msk uppvispad äggvita – ca 5 kcal

Totalt: ca 30 kcal

Så här gör du

1. Koka upp vatten och sötströ tills det löst sig, låt svalna.

2. Rör ner citronjuicen.

3. Vänd i 1 msk lättvispad äggvita.

4. Häll i en liten skål och frys, rör om var 20–30 minut tills det blir en fluffig sorbet (ca 2–3 timmar).

5. Forma en kula och servera genast – lätt som en snötuss ❄️.

Ikväll bjöd himlen på ett riktigt skådespel här i Majorna. Molnen låg tunga men lyste upp i varma toner av gult och orange. Utsikten över takåsarna från mitt köksfönster och kyrktornet blev extra vacker i det mjuka kvällsljuset. En påminnelse om att stanna upp en stund och njuta av ögonblicket.

Igår blev jag firad på min födelsedag av mina två vuxna barn– ingen jämn sådan, men ändå fylld av så mycket värme och glädje. Bordet dukades först i stora rummet med räkor och annat smått och gott och  sen kaffe, blommor och rulltårta med citronfromage och hallon på köksbordet .Jag fick så fina presenter och även teckningar och hälsningar av några av mina barnbarn. 

Det bästa var förstås att få fira tillsammans – en stund av närhet och skratt som betyder allra mest. 💕

Lite återblick på mina tidigare födelsedagar

2022
2021

2020

2019

2018

2017
2016
2015
2014

2013
2012
Rom

2011
2010
2009

Här syns den breda stigen uppåt som leder genom Änggårdsbergen. Ljuset silas vackert mellan träden, och stigen lockar till att gå vidare in i naturen. En lugn känsla av skogsvandring.

Ett parti med dramatiska klippor och block, där träden klamrar sig fast i sprickorna. Här ser man hur naturen formats av urberg och tid, och hur mossor och ormbunkar tar plats mellan stenarna.

Skylten visar riktningen mot Axlemossen, Botaniska och Eklanda. 

Här ser man Axlemossens  med näckrosblad som flyter på ytan. Den spegelblanka reflektionen av himmel och skog ger en nästan trolsk känsla.

En vidare bild där hela vattenspegeln framträder, inramad av moln, skog och speglingar. Det syns tydligt att sjön har mjuk men sumpig karaktär – inte en plats att bada på, men perfekt för naturupplevelser.

På stenen under berget stod vargen och ylade
tidigt i ottan.
Ville förmedla sin längtan och saknad.
Ville få hjälp av den brusande floden
att fylla på sin inre kraft.

Det gäckande ljuset i vinden
skimrade i vargens glänsande päls
och reflekterade växterna i floden.
Vargen sänkte blicken.
Lyfte huvudet och ylade.

Den jadegröna brusande floden
passerade mellan två kraftfulla berg som hade visdom.
Floden förmedlade vargens längtan och saknad.
Vinden svängde och floden glittrade mer än någonsin.
Vargen speglade sig i floden och vände om till vildhallonen.

Dikt av Brigitte Ranniger

På 30 talet byggdes det upp många sportstugor i Hindås. Förr ville alla
Göteborgare åka till höglandsplatån och andas in den friska skogsluften.
Innan på 50 talet var Hindås ett semesterparadis. Pappa bl a var med och satte upp flera sportstugor. Om jag berättar för någon äldre här i Göteborg att jag är född i Hindås så minns flera just sportstugorna som dom gillade väldigt mycket.
Första träffen min mamma hade med min pappa i Hindås var 1937. Dom hade
träfats på dansen, kyssts på solviksbron och sen hade pappa visat
mamma några sportstugor på Takkullevägen som dom gick förbi.

När andra världskriget kom!

Efter mötet i Hindås sommaren 1937 reste mamma tillbaka till Tyskland.
Året därpå, 1938, kom hon återigen till Hindås och träffade pappa på nytt.
Men så kom andra världskriget. Gränserna stängdes och nästan ingen fick lämna Tyskland.

Ändå fanns kärleken kvar – levande i minnet, trots år av avstånd och ovisshet.
Tio år senare, 1948, återvände mamma. Hon och pappa gifte sig och började sitt gemensamma liv.

Ja jag säger då det! 🙂

Hittade för en del år sedan en liten broschyr på vinden här på landet av Josef Bergendahls Boktryck, Göteborg 1929.