Idag på förmiddagen tog jag en promenad till Sjöfartmuseet
här i Göteborg. Gick upp en trappa. Svängde sen till höger där det var
en utställning om bläckfiskar. Jättebläckfisken kallas även för kraken.
Den engelske poeten Alfred Tennyson skrev 1830 dikten ”The Kraken”
där kraken ruvar på havsbotten i en evig drömlös sömn intill domens dag.
”Below the thunders of the upper deep;
Far far beneath in the abysmal sea,
His ancient, dreamless, uninvaded sleep
The Kraken sleepeth: faintest sunlights flee
About his shadowy sides; above him swell
Huge sponges of millennial growth and height;
And far away into the sickly light,
From many a wondrous grot and secret cell
Unnumber’d and enormous polypi
Winnow with giant arms the slumbering green.
There hath he lain for ages, and will lie
Battening upon huge seaworms in his sleep,
Until the latter fire shall heat the deep;
Then once by man and angels to be seen,
In roaring he shall rise and on the surface die”
– Alfred Tennyson, ”The Kraken”
Uppfattade sjömännen jättebläckfisken
som ett monster under ytan?
Beviset
Den 23 januari 1960 klättrar den schweiziske forskaren Jacques och den
amerikanske sjöofficeren Dom Walsh ner i den lilla farkosten Trieste.
I ett akvarium fick jag syn på en bläckfisk med sin stora ögon. Såg ut som den
hade sugproppar i sina tentakler. Man fick vare sig ta bild eller filma bläckfisken.
Det var väldigt intressant att se utställningen och
vissa dagar kan man vara med i en grupp och bli guidad.
