En blogg av Brigitte Ranniger

Kategori: Uncategorized (Sida 523 av 688)

Marstrand 1 juli 2012

Jag och min kompis har varit i Marstrand idag. Det var underbart väder och vi gick runt ön.
Det började bli mer och mer folk och det är ju inte undra på för imorgon förvandlas Marstrand till en kokande kittel med världens bästa seglare.

I en sån här jättekryta bodde folk sen långt långt tillbaka i tiden.

Vem vill köpa min lavendel?

Idag är det turbulens både med det ena och det andra. Varför ställer jag frågan – Köpa min lavendel? Jag har inget odlat fält med doftande lavendel men har köpt lite lavendel idag i en blomsteraffär och den är inte till salu :-). Den vackra lite mystiska indigofärgen i lavendelblomman gör en nog lite grubblande vart ens kompass i ens inre är riktat mot. Jag kanske vill ge mig iväg nånstans. Kanske till andra sidan jordklotet och sätts upp tält ihop med många andra trevliga. Trevligt kanske tills natten kommer och man väcks av hård åska och åskregn. Vad gör man då? Man kanske behöver komma ifrån ett tag fokuseringen på det materiella och kanske välsigna rent åskregnsvatten som man kan dansa till om man vill.

I vilket fall så ska jag jag här på landet ta ett härligt avslappnande lavendelbad som ger en skön känsla för både kropp och själ.

Frukost

Idag ville jag sitta ute och äta frukost men det blåser och stormar runt husknutarna. Idag kommer det att regna mellan varven enligt rapporten.

Tisdagen den 26 juni2012

Vad härligt att vakna idag till ett strålande sommarväder. Igår smattrade regnet på köksrutan här i Majorna till tonerna av currysåsen som puttrade på spisen. Ja potatisen var kokt och sjömansbiffen stekt. Så lite grönsaker till. Medans jag åt så såg jag flera bussar från köksfönstret uppe i masthuggberget. Förmodligen var det turister som skulle på visning inne i masthuggskyrkan och kanske även ta sig upp i kyrktornet.

 

Lillooet 2001

Vi fortsatte från Hat Creek Ranch mot Clinton. Vi råkade komma fel då vi letade efter The Big Bear ranch. En fruktansvärd slingrande grusväg upp mot flera tusen meter gav i alla fall en underbar naturupplevelse. Efter lång tid så hamnade vi i Lillooet. Vi hyrde en liten stuga nära Main street intill ett motell. Det var ett litet kök där med ett litet fönster så vi kunde se Main Street – den kända gatan där så mycket hänt under årens lopp. Fraser River flyter genom staden. Många europeer kom till Lillooet för att leta efter guld och Lillooet invarderades då folk fick nys om guldet och snart blev Lillooet det mest bebodda stället norr om San Francisco. Många guldsökare försökte ta sig upp till Lillooet i båt uppströms via floden Fraser river och drunknade. 500 gruvarbetare fick jobb av regeringen att bygga en väg upp till Harrison river och sen skulle folk kunna ta sig via sjöar till Lillooet. Plötsligt bodde det 16 000 i området jämfört med 2741. Det finns 7 indianreservat runt om i lillooet. Dom svarta bergen som tillhörde indianerna var heliga för dom men ”lycksökarna” brydde sig inte om det.

Sedan ett sekel tillbaka så bestod indianstammen i lillooet av 4000 personer men många dog av sviterna av ”smallpox”. En hövding bad indianerna följa med upp i bergen och de som följde med honom drabbades inte av ”smallpoxen”

Lillooet är ett trevligt samhälle att besöka med caffer, butiker, affärer och en massa intressanta utflyktsmål. 2001 så red jag högt upp på bergen med en indian och det var en otrolig upplevelse. I lillooet finns det 7 indianreservat runt om och jag har besökt alla 2005.

När jag och min dotter hade varit i Lillooet i en vecka 2001 så fortsatte vi sedan mot Whistler där vi stannade i några dagar och sen åkte vi till Vancouver och tog in på hotell. Bilen hade jag ju hyrt i Los Angeles och nu var vi ju i Canada och måste åka och lämna bilen i Seattle. Det gick bra. Vi tog en buss därifrån tillbaka till Vancouver där vi skulle flyga tillbaka till Sverige efter några dagar.

« Äldre inlägg Nyare inlägg »