Plötsligt stannade jag vid ett träd jag alltid tyckt om – ihåligt, knotigt och fullt av historia. Den här gången var det som om något nytt hade flyttat in. En liten hare kikade fram ur hålet, klädd i sin varma höstrock och röd halsduk, nyfiken på världen.

Jag log. Kanske är det precis så vi ska möta hösten – med nyfikenhet, värme och ett par extra lager fantasi.