Idag blev det en vĂ„rpromenad i FiskebĂ€ck. Solen vĂ€rmde klipporna, och lĂ€ngs stigarna blommade bĂ„de maskrosor och strandtrift. Jag slog mig ner för en liten picknick med termos och nĂ„got gott i folieform – enkelt men perfekt.

Himlen bjöd pÄ ett vackert skÄdespel nÀr slöjmoln svepte in över solen. En bÄt gled sakta förbi, och doften av hav blandades med nyutslagen Àppelblom.

PÄ vÀgen mötte jag en person som promenerade med en vÀstgötaspets. Vi kom att prata om min pappas hund, Sessan, som ocksÄ var en vÀstgötaspets. Personen berÀttade att Àven Kjell-Olof Feldt haft en sÄdan hund som han höll mycket kÀr. Ett ovÀntat, fint möte.

Avslutningsvis upptÀckte jag att ett nytt glassstÀlle öppnat vid smÄbÄtshamnen. Bord och bÀnkar stod redo, och det kÀndes som början pÄ sommaren.

 

Bilden under visar pappas hund vĂ€stgötaspetsen ”Sessan” i mitten av 70 talet. Det Ă€r vinter i KlĂ„ddegĂ€rde. Jag Ă€r pĂ„ bild till vĂ€nster.