På 80 talet så var jag och dåvarande tjejgänget bjudna till en
kompis på adventsfest ute på landet. Två bilar
dundrade iväg genom skogen och helt plötsligt började
bilarna vobbla på vägen som blivit glashalt. Vinterdäcken
hade blivit som skridskor utan kontroll på hal is.

Bilarna gled av vägen och vi hade blivit strandsatta i
vintermörkret lång ute i skogen. Det var knäpptyst tills vi
började gapskratta. Förmodligen för att vi hade blivit lite
chockade. Som tur var så blev vi hjälpta av att få upp bilarna av en
bonde med traktor. 
Vi kom till slut till adventsfesten där vi först blev mottagna av
kompisen föräldrar som värmde upp oss men varm glögg och
pepparkakor. Sen blev det god mat till tonerna av musik och
mycket skratt så nästan tårarna rann. Ja kul hade vi 🙂

Verkar vara populärt att handla julklappar online.
Själv så har jag inhandlat julklappar i Haga till mina två barnbarn.
Var inte speciellt mycket folk som var i butikerna.
Pratade med en person som att många handlar online numera.
Varför kan man undra? Förmodligen kanske det är billigare.
Man kan ju kolla på nätet om det priset jag gett är
betydlig mer än vad det skulle ha kostat att köpa onine.
Man får ju också fundera på vad som gäller att byta
om det skulle behövas. I butiker får man ju också det man
köper inslaget i fint julpapper vilket man inte får online.
 

Nu ska det bli blankt och fint så det
blir en strålande julsäsong. 

Testar lite först en liten del. Snyggt!

Förr tände man alltid levande ljus men nu är
batteriljus som gäller. Och det är ju bra det.

Låt mig springa i frihet mot solen!

Vinden minns sin färd genom skälvande årstider.
Många tårar har den spritt med regnet i både glädje
och sorg. På hösten i månskenet plockar den upp
de sista frusna  blommorna.
Vinden har också hjälpt mig med att vara en
följeslagare i livet. Det härligaste är att få känna
”vinden i nosen”. Känna frihet i naturen och rätten
att kunna blicka mot solen utan att någon skuggar.
Vinden hjälper mig så att elden aldrig slocknar på heden .

Dikt av Brigitte Ranniger

Har varit och tittat på julgran idag. Borde kanske prata med en
julgransexpert om tips och ideer. Går ju sätta in en platsgran
också om man nu vill det.  Kanske lättare att få hem. 
Men man ska ju undvika plast så långt det går. Och så vill man
ju ha en äkta furudoft till jul. En gran ska ju heller inte bara vara
något man tager vad man haver.  
Julgransdekorationer i olika kulörer ska fånga betraktarens ögonfägnad.
Betraktare kan ju också vara ett kamerateam som aldrig sett en
så vacker juldekoration i granen om man nu lägger ut en bild 🙂

God förmiddag. Idag är det söndagen den 2 december och det är 1 advent.  
Några regnskurar dalar ner och det är 6°.
Annat väder var det den 2 december 1975 då min son
föddes. Det var mycket snö på vägen då min dåvarande make
körde mig till BB på natten.  Minns att jag såg stora snötussar
dala ner när jag tittade ut genom bilfönstret mellan värkarna.  Jag
var 24 år och mitt första barn var på väg och föddes sen mitt på dagen 🙂

Idag har jag besökt Solsten hembygdsgård  i Mölnlycke.
Försäljning av hemslöjd, julpynt och stenugnsbakat bröd.
Ponnyridning, pepparkaksgarnering, servering, lotterier,
visning av tunntillverkning och modellbygge
över Mölnlycke centrum 1935.

Det var varmt och gott i bakstugan. 

Tomtemor i stugan.

Baka, baka pepparkaka

Bilden under visar vad jag handlade på marknaden.

Dagens fundering! Har ni någon gång träffat
på någon ni känner er själsligt lika med?Typ samma
tankesätt, karaktär? Även om vi inte kan dela samma uppfattning
med alla så kommer vi ändock träffa på någon eller några under
livets gång som ungefär tänker lika. Det man tänker på har ju
mycket att göra med sina ord och känslor.  Men hur bedömer vi 
om vi är själsligt lika eller inte? Och vad betyder det för en att
träffa på en själsfrände? Funderar på alla olika jobb jag
haft med skiftande arbetskamrater. Vilka har jag jobbat bäst
ihop med? Vilka har fått mig att känna ”Gud vad kul att vi ska jobba
ihop idag”? Visst har det stor betydelse att ungefär tänka
och bedöma på samma sätt. 

Var på Frölunda torg häromdagen  och tog några sagobilder. Man kunde
provsitta i Askungens häst och vagn som glittrade. Härligt att få drömma sig
bort i sagornas värld en stund.

Fantasin fortsatte att flöda för fulla muggar när jag fick se ett torn som fick
mig att tänka på sagan om Rapunzel som blev instängd i ett torn.