Idag blev det en promenad i Botaniska trädgården. Mysigt att höra ljudet av
fåglar, sina steg i gruset och även av annat som rör sig i vinden.
Vart man än går så förändras det man ser för varje steg man tar.
Det är mycket att observera
om man vill. Spännande att se hur skuggan förändras. Det är allt
skillnad att titta på en bild än att vara ute i ”real life”. Bilder kan man
ju granska, minnas och spara. Det är ju jättebra. När man är ute och går
så ska man koncentrera sig och inte vara i andra tankar för då minns
man inte så mycket av promenaden.

Hej! Jag kikar ut och ser att solen skiner för fullt. 
Det är bara att njuta så länge det varar.  Gillar
 att se så långt man bara kan och det kan man göra nu
när det är så klar sikt. Sikten är över 20 km. 
Otroligt bra för sina ögon. Det är stor skillnad att titta på
en bild än att titta ut mot den verkliga horisonten. 
Att titta ut blir en form av ambivalens. Antagligen positiva eller
negativa tankar beroende på vädret eller hur? Dagen kan ju starta
kraftfullt av en glädjekänsla men samtidigt kan känslan vara
bräcklig beroende på om vädret ändras. Vädret kan ju vara
väldigt spännande men även hycklande.

Sen lite annat tänkande. Varför är vi vänster eller
högerhänt? Jag är högerhänt  men borde kanske använda
min vänsterhand mer än vad jag gör. Varför? Det är väl bra
att länka lite mer till min högra del av hjärnan. Man kanske blir
lite smartare som genierna Albert Einstein, Picasso, Bill gates,
och Goethe som alla var vänsterhänt. 😉

Så till dagens lunch som jag snart ska sätta igång med.
Blir en god soppa med rotsaker, kyckling och klimp.
Mums!

Det är mycket i görningen nu. Många börjar stegvis städa och
plocka undan innan advent. Även jag. Skurtrasorna tas fram och det får 
man väl ändå stå ut med. ”Det borde väl hon kunna klara av” kanske männen
tycker. Gott att man är singel.
Ännu härligare att kunna ta en  promenad mellan varven.
Andas in frisk luft. Vore väl något under promenaden att lyssna igen
på reprisen Hur träffade du kärleken?
Roligt att lyssna på folk som berätta om sina erfarenheter.

Tänk att det är så svårt för många som varit ihop
under en längre tid att säga och höra
de tre magiska orden ”Jag älskar dig”. Vad skulle ni göra om
någon ni inte känner säger ”Ich liebe dich”, ”I Love You”
eller ”Je t’aime”? Ja herregud sånt går man ju inte på.
Så enkelt är inte livet som en del kan tro.  

Blev lite sugen på hönsfrikasse. Väldigt gott speciellt
nu under eftermiddagsmörkret. Solen går ner här i
Göteborg 15:53.
På tal om mat så ska jag laga till något med Fillodeg
för första gången. I degen ska jag lägga lax och risfärs och
skjuts in i ugnen. Hoppas det kommer bli ”mums”

Ha det gott!

Det finns mycket intressant att titta på
i Thüringen i Tyskland.
En historiskt täckt träbro är Holzbrücke i Wünschendorf
som ligger inte så långt från staden Gera. 
 Hur blir det med träbron vid högvatten?  

Vår Abba sångerska Anni-Frid Lyngstad fyller
73 år i morgon den 15 november.
Hon är officiellt  inbjuden till en födelsedagsfest i Greiz i Thuringen
av borgmästare Alexander Schulze. 
Anni-Frid var gift med  Heinrich Ruzzo, Prins
Reuss von Plauen. Med anledning av det så har
Anni-Frid ett personligt förhållande till staden Greiz. 
Det är ju inte säkert att hon tackar jag till inbjudan men det
hade varit kul att veta hur hon ska firas.

Bilden ovan visar då jag är inne i ett vackert slott nästan i slutet
av 70 talet. Numera finns en del som har ett hobby att renovera
nedgångna slott. Ett slott med hur många rum som helst
som  i stort sett är obeboeliga. Kanske stått obebboda i
över 50 år. Finns ju risk att historier om slotten blir förlorade.
Gamla nedgångna slott kan ju också vara spekulationsobjekt. Köpa
billigt, renovera och sen sälja dyrt.

Men hur i hela fridens namn har dessa aktörer
 både ork,  mycket pengar och mycket lust? 
Förmodligen finns det en motivation att inte riva utan
bevara gammalt. Och det är väl fint tänkt. Några vill
kanske förverkliga en dröm och köper in gamla slott men
får nog tänka noga innan så det inte blir impulsköp. 
Jag tänker på dom  som renoverar gamla slott hur jobbigt det
måste vara att hitta varandra i  sådana stora byggnader.
Och hur går  det att att värma upp ett stort slott?
Det kanske kostar mer än det smakar. 
Ja så är det ju också att glittra till jul. Köpa in
en megastor julgran som transporteras, sätts upp och sen
dekoreras med 4000 ledlampor. 

Kul att filosofera lite eller hur!

Idag för 100 år sedan tog första världskriget slut. 
Hoppas många kyrkklockor kommer ringa idag kl 13.30
i hela Europa för att förmedla budskapet om fred
och försoning. Tyvärr så  tog ju det inte många år efter 1918
innan andra världskriget drog igång.

Eftersom det spöregnar denna söndag här i Göteborg
 så ska jag ha öppet köksfönstret lite och höra
om kyrklockorna  kommer ringa i Masthuggskyrkan  kl 13:30.

Hörde inga klockor ringa. Hoppas några andra kyrkklockor här i Göteborg ringde.

Fredens klockor kommer också ringa ut vid solnedgången
i Kanada. Även i Lillooet där jag varit vid flera
tillfällen.

Bells of Peace will ring out in Lillooet B.C. Kanada
on nov. 11.

Idag besökte jag världskulturmuseet.  Ville bl a kolla om man tar med sig
någon av sina barnbarn dit var man kan ställa barnvagnen. Det finns hur
mycket som helst att titta på. Förstå varandra utan ord?
Ja om vi är uppmärksamma och hjälps åt. Man vet ju själv hur
det är med språk. Fastän jag läste franska i tre år så är det ju
ganska så svårt att tala rätt. Däremot så brukar man förstå
varandra ändå i Frankrike.

Move it. Dansa gillar väl dom flesta oavsett var man är nånstans.

Gick efter besöket förbi Gothia Towers. Tänk och sitta där uppe i 29 
våningen och äta julbord eller jullunch men en spektaktulär utsikt när julstaden
Göteborg börjar glittra. Jag har faktiskt firat nyår däruppe för en hel del år
sedan 🙂

Fortsatte att promenera på Södra vägen. Såg en lapp där det stod välkommen till
Christmas Market lördagen den 17 november 10:00 – 17:00. 
Fortsatte sen till Johannebergsgatan och gick in i butiken Bling. Så fina baby
och barnkläder det är där.

Gick sen till Avenyn och hoppade på spårvagnen.
Trots lite duggregn så har det varit en mysig lördag.

Lyssnade i repris på Karlavagnen som
handlade om hur det är att vara pappa. Det var
intressant att höra olika pappor berätta.
Det får en ju också att komma ihåg hur min
pappa var som pappa och även hur min dåvarande
man var som pappa till våra två barn. Jag som kvinna vet ju
hur mycket ansvar det är att ta hand om sina barn. Ansvar
som en del män verkar vara skraja för när när dom ska vara
pappalediga och ta han om barnen.
Jag tänker på min pappa som var bonde. Han var på sin
vakt hela tiden när jag var i ladugården. Tex en häst kan ju sparka
bakut när man mist anar. Ibland tycker jag han var alldeles för pjoskig.
Men det är mycket som kan hända i en lantgård där det
finns djur. Det vet jag ju också. Pappa var också rädd när
man var vid någon sjö eller om man ville gå på en mosse.

Den 14 november fyller Prins Charles 70 år
och man kan undra hur det kommer firas.