Idag har regnet fullständig vräkt ner. Om man bott i ett land där solen skiner så gott som varje dag då hade man säkert klagat och längtat efter uppfriskande regn. Ja jag säger då det. Har grejat idag i Ps i datorn. Man skulle kanske stila om sig? Tänk så många gånger åtminstone jag har sagt det och inget har hänt precis. Vad är det som styr oss då? Vår vilja eller våra gener? Men varför bry sig egentligen. Många pratar om att bara leva och njuta i nuet. Ärligt talat det fattar väl vem som helst. Vi kan inte backa och leva en sekund bakåt och vi vet ej heller hur det ser ut framåt. Däremot kan våra minnen som  inkluderar så mycket som våran identitet,bildströmmar och känslor nästan kännas som vi levde i det och det är väl bra det om det är positivt.

Man måste kanske ha en genetisk passion av kläder och skönhet eller ?

Vackert att titta på ett spegelblankt tjärn

Mirror, mirror in the tarn
tell me which is the
most beautiful cloud in the sky?

I Hamburg så har dom en ”poppendoktor” som lagar dockor. Kom ihåg när jag pratade med en dam för en del år sedan i Hamburg som kom och bar på en docka vars arm hade lossnat och hon var på väg till ”poppendoktorn”. Gulligt på nått sätt.

Hur var frukosten i Hamburg? Brötschen i stora korgar, olika sorters rökt korv som man fick skära upp själv, ost i skivor, tomat, gurka, jordgubbar, joughurt, halva tomater, gurka, juice, stekta ägg, skinka rökt lax, flingor, marmelad och kaffe i termos.

Kom ihåg att många i Hamburg i medelåldern åkte rullskridskor för en del år sedan som verkade vara mycket populärt. Om tysken ska ut och äta så tar han sig tid att bestämma vad han vill ha. Frågar om de olika rätterna och diskuterar fram och tillbaka. Samma gäller vid köp av tårta då expediten måste hålla upp olika tårtor och förklara vad de innehåller.

Kom ihåg en kanal i Hamburg där det var fullt med tjusiga vita svanar som. gled omkring. Det fanns många cafeer och lyxbutiker. Det var stora vita lokaler med dyra kläder.
Det fanns också många inbjudande godisar i cellofanpapper med choklad och marsipan. Ett tipps var om man var inbjuden till en fest så kunde man ge bort till den som bjuder in en fin förpackning med godis eller choklad där det stod Tack för inbjudan.

Önskar alla en fin fortsättning på denna måndag

Bilden under är då jag photade en bild på Sylvester Stalone i ett museum
i Hope

Man kan undra hur dom firar påsk i Hope?Jag var i B.C. Kanada i augusti 2008 och vi körde till Hope där vi varit tidigare då vi kört i nordamerika. Hope är mest känt för filminspelningar och det kommer besökare från hela världen för att se tex var Sylvester Stallone spelade in ”First Blood”

Man kan undra om man vågar ge sig ut idag. Det kommer enorma kastvindar så det dånar i huset, träden svajar och det är ett under att en duva som jag ser från fönstret kan stå kvar på trädgrenen. De kraftiga vindarna är kanske efterdyningarna av solförmörkelsen igår? Det skulle ju kännas en kyla åtminstone en stund efter förmörkelsen. Ja jag säger då det.

Nu har det puttrar färdigt i grytan på spisen här i köket eftersom dagens lunch snart är färdig.

Ha det bra!

Idag har jag hämtat en bokreservation här i Göteborgs Stadsbibliotek. Ska bli spännande att läsa om extraordinära kvinnor från Cariboo Chilcotin i B.C. Kanada. Viss del från slutet av 1800 talet fram till början av 1900 – 2000 talet. Kvinnorna var både mammor, jägare, ranchägare, lärare m m i en rå och otämjd mark.

Redigerare Sage Birchwater har samlat in många kvinnors berättelser från olika böcker. Man kan läsa om utvecklingen i vilda västern i Kanada. Män och kvinnor var ofta jämbördiga partner i utvecklingen av  landet. Men kvinnorna var med beslutsamma att övervinna hinder tex att föda barn under fruktansvärda förhållande och oftast ensamma. Det fanns mycket motgångar men även uthållighet och prestation.

Texten i boken Gumption&Grit är på engelska.

Läste i boken bl a om en väldigt speciell kvinna som hette Chiwid. Hittade även i en blogg en sida som handlade om henne. Hon hade blivit hård misshandlad av sin man och flydde till skogs och levde som nomad i många år och levde under svåra förhållande. Flera kvinnor som blivit misshandlade begav sig ofta till skogs för att visa sin kvinnliga styrka och motstånd.

http://catzmews.blogspot.se/2008/04/chiwid-of-chilcotin.html

Har satt ut lite blommor idag. Får väl lägga över något om det blir minusgrader men det får vi inte hoppas. Den guloreanga bloman till höger är en gullviva. Så makalös härliga vackra färger ihop med lila krokusar och gula påskliljor.

Hej! Sitter och skapar lite i PS i datorn nu på tisdagsförmiddagen. Hörrni! Om några veckor så är det ju påsk. Har kollat i min påsklådor och tycker den lilla påskkärringen är så söt. Så hon fick redan nu ge sig ut på vift i mina foton för att kolla läget. Åhhhh! Hon flyger över rosen i spanska trappan.

Hon tar även ett snack med skogsharen. Hallå haren! Vi ses på påskafton.

Åh så fint när hon seglar över min fina sommarbild när jag var i blomsterparken i Palace of versailles för några år sedan. Mmmmm fantasin och skapandet flödar för fullt.

Önskar alla en fin solig härlig tisdag

Nu är det ny vecka med många nya härliga vårdagar får vi hoppas. Började gå en skogsväg här på landet. Förr var det en grind som man måste öppna så att kor som gick i skogen inte skulle ge sig iväg. Min pappa berättade att min farmor i början på 1900 talet skulle köra sin man med deras häst och vagn ner till nedsjön där han skulle ta sig ta sig via sin lilla båt till andra sidan sjön där hans föräldrar bodde. När hon lämnat honom och var på väg tillbaka med häst och vagnen till gården men innan måste passera grinden så hade hon antagligen hört eller sett något som skrämt henne väldigt mycket. Jag frågade pappa många gånger var det var men han var väldig förtegen om det. Förr var dom kanske mer vidskepliga. Man vet ju numera att hjärnan kan fylla ut något som man ser bara i detaljer på avstånd. Så därför så måste man ju vara säker och inte spekulera.

Stod nere vid nedsjön en stund och tittade ut mot bockön. Man ser ju på molnen att regnet hängde i luften men höll sig på avstånd som tur var.

Här ser man skylten till skatås i Göteborg om man nu vill gå vildmarsleden med början i Hindås. Det är en ganska brant stenig väg som man ska ta sig upp mot limmerhult och sen gå mot hebbratjärn.

Vilka förändringar det är i stenmurarna. Det verkar som både marken på åkern och vägen har höjt sig under årens lopp. Och ju mer det höjer sig ju mer ramlar stenmurarna.

Det är en härlig söndag och när jag tänker efter så var det ett tag sen jag gjorde en fin dukning. Man behöver ju inte avslöja sina hemligheter om man tänkt sig ha fransk dukning med fina blomsterarrangemang eller en grevinnemiddag med specialkombinerade rätter. Det viktigaste trots allt är att inte låta kärleken till skapandet förvandlas till leda.

Önska alla en fin söndag i drömmarnas torgcafè.