Denna söndag så tog jag färjan Älvsnabben från klippans färjeläge i Majorna till lilla Bommens hamn nära Nordstan här i Göteborg. Hade jag promunerat så hade det tagit en timma. Med färjan tog den 30 minuter eftersom den stannar på flera ställen.  Det var riktigt varmt och gott inne i färjan och mysigt att kika ut.

Med tanke på så kallt det var i min lägenhet förra vintern 17 grader då nordanvinden låg på så kanske man skulle önska sig Klas Olssons Bäddvärmare i julklapp. Även om den värmer så blir det ju inte Lady&Lufsen varianten precis i sängkammaren :-9

Gick sen in till Åhlens där jag hörde fransk musik och ordet Pourquoi. Kom ihåg att det betyder varför översatt till svenska. Ja man kan ju undra varför man har så mycket att välja på att köpa till jul? Å andra sidan så är ju det som bidrar till att man kan få välja och vraka precis som man vill. Minns hur man funderade på när jag var liten vad mamma skulle handla för några julklappar till mig. Hon brukade gömma dom väl inslagna paketen längst upp i en garderob. Ja man var nervös och förväntansfull innan julafton kom.

Vi människor längtar ju efter nyheter så därför gick jag med raska steg upp mot Götaplatsen för att besöka stadsbiblioteket. Mysigt att sitta på kaffet och läsa många olika dagstidningar.

Önskar alla en fin söndagskväll

Min son hämtade mig idag för att ta med mig till Tjolöholm julmarknad. Har blivit lite tradition mellan son och mor att åka just till Tjolöholm slott :-). Det grå tråkiga molnen var som bortblåsta och solen sken på förmiddagen. Var härligt att ta en promenad först runt slottet.

Dörren till slottet var öppet och den öppna brasan sprakade välkomnande.

Man kunde bl a köpa hattar inne i slottet. Ja varför inte ha en fjäder i hatten 🙂

Denna franska ost smakade jag bl a på.

”Ovan regnbågen” spelades och det gav klang till att om någon vecka så är det advent.

Hittade gamla notblad idag när jag röjde i ett av mina skåp. Det var längesen jag spelade Godnatt-Valsen med svensk text på piano. Minns när en kille bjöd mig för många år sedan här i Göteborg på bio där Waterloo Bridge visades.
Jag visste inte så mycket om filmen. Hade på mig en halvlång kappa som tidigare varit min mammas. Hade även en hatt.
Det var pinsamt att kappan var snarlik den Vivien Leigh hade på sig i filmen och även hatten. Folk vände sig om när vi lämnade bion efter filmen. Har sparat kappan som ett minne från den tiden. Tror det var i slutet av 60 talet.

Härlig torsdagspromenad idag i Slottskogen. Det var fuktigt på gångvägen och eftersom kylan närmar sig så får man känna av om det är halt eller inte på vissa ställen. Skator och kråkor bryr sig inte utan dom spatserar med sina små fötter i den kalla backen. Medans jag gick så andades jag in genom näsan regnstänk som dalade ner från de ljusgrå molen. Några fåglar kvittrade uppe i skogen, hundar skällde och ett par måsar flög i samma takt som vingarna uppe i skyn.
Många andra promenerande log lite vänligt mot mig under promenaden och självklart så blev jag glad så jag log tillbaka 🙂
När jag sedan gick ur slottskogen så skrällde spårvagnen. Även om spårvagnen låter så är det ändå bra att den finns. Gick sedan förbi ett hus där jag inte kunde missa att känna doften av stekt lök och fläsk från ett öppet köksfönstret. Jag får väl laga till en hönsfrikasse fram igenom som inte häller är fy skam 🙂

Önskar alla en fin torsdag

Undrar vilket djur som grävt här? Kanske en grävlings nya bostad 🙂

Har gått en lång sträcka idag även om regnet hängde i luften. Solen har lyst med sin frånvaro ett bra tag nu i november och just därför är det extra viktigt att ge sig ut. Än har inga snöflingor dalat ner och snart är det dags att byta till vinterdäck. Det kan ju bli rejält halt på vägarna om det fryser på och snöar. Hörde på nyheterna att det var rena rama monster snödrivor i New York.
Förr sa dom gamla – blir det mycket rönnbär på hösten då blir det också mycket snö och kyla på vintern. Jag har nästan inte sett några rönnbär alls denna höst och då ska ju enligt gammal sägen bli en mild vinter. Men miljöförstörningar har ju förändrat så mycket på våran jord så man kan inte utgå från något längre.

Önskar alla en fin onsdagskväll

Han var sårad
Mötet blev ändå oundvikligt
Hon hade ju varit i hans kärlekstankar varje dag
Nu var det en oförklarlig  barriär mellan dem
Minnena trängde upp
och gjorde ont

Hon sträckte fram sin hand för att hälsa
Sökte hans blick
Men han vände henne ryggen
Tålde inte se hennes nya kärlek
Plötsligt kände han en hand på ryggen
Där var ingen. Höll han på att bli tokig av att ha blivit ratad av sin kärlek ?

Dikt av Brigitte Ranniger

Jag minns precis vad som hände för 19 år sedan den 18 november 1995. Det var snökaos som började några dagar innan. Jag befann mig på lantgården utanför Göteborg. Det stormade, snöade och blåste som bara den. Man fick ingen uppfattning från vilket håll vinden med all snö kom ifrån. Det bara yrde snö från alla håll och kanter och bildade enorma drivor. Det gick inte att ta sig fram i den djupa snön. Man kunde knappast öppna ytterdörren och när man väl kommit ut så gick det inta att ta sig fram i den meterhöga snön.
Vi var i vilket fall tvungna att ta oss fram till stallet med hästarna och fick skotta i timmar. Mycket hade frusit fast så vi fick försöka tina upp vatten till hästarna på vedspisen. Jag vet att vi även försökte tina upp vatten för att kunna koka kaffe. Det kändes jobbigt att sitta isolerat och inte kunna ta sig fram dit man ville på flera dagar.

Det fanns glädjeyra i allafall att tv:n fungerade så jag kunde se när prins Joachim i Danmark gifte sig med Alexandra Maley på lördagen den 18 november 1995 och då hade snöstormen mojnat av betydligt. (Prins Joachim är numera gift med Marie Cavalliev). Vi var nog dom enda i området som hade fungerande el. Grannar fick komma in och värma sig och ringa till anhöriga.

Den fina bilden ovan tog jag i madeira förra årets strax innan jul. Vilken kontrast när jag kikar ut genom köksfönstret idag som är fylld med smattrande vattenpussar denna gråmulna regniga morgon. Gott att man kan spegla sig i vackra bilder 🙂

Kollade i gårkväll i kunskapskanalen på Anthony Bourdain på okända platser. Denna gång åkte Anthony runt i New Mexiko. Man fick ta del av historien, matkulturen och traditioner. Verkar som om många åker till New Mexiko för att leva upp indian och cowboydrömmen. Att rida ut på de oändliga vidderna, tända brasa, laga mat till tonerna av munspel kan väl inte ge mer tillbakablick till svunna tiders oändlighets horisont. Så är ju det där med stark chili. Skulle man våga pröva den starkaste chilin som finns? Grizlybjörnar skulle väl fly fältet om dom skulle andas in chilidoft 🙂

Jag kollade också på Planetens gränser i kunskapskanalen. Handlade om regnskogen i Amazonas. Tänk om regnskogen skulle förvandlas till ett torrt grässtäpp? Om det skulle hända så skulle konsekvenserna bli globala sa dom i programmet. Många lever ju av både mat, medicin och virke som finns i amazonas. Träden bidrar ju till att amazonas är en fuktig regnskog. Men om dom stora träden inte får vatten om marken under blir för torr?

Önskar alla en fin måndag.

Ormens tunga slickade lidelsefullt i sig smaragdgrönt källvatten
Flyktiga okomplicerade vattenpussar
Ja den rackaren var sugen som fan

Ormade sig iväg gäckande, kittlande och lockande
mot  gnistrande guld och stjärnor
i den ödsliga skogen

Ormens hjärta slog
dunkande som hela universum
Nu kände sig den värd att bli älskad

Fanns det några skärvor kvar att lappa ihop?

Dikt av Brigitte Ranniger

Det är inte samma upplevelse att bryta av en novembergren
som en kvist nyutsprucken syren

Det är inte samma årstidskänsla att blunda och
dra in novemberdofter genom näsan som vårdofter

Det är inte samma inlevelse på bröllopsnatten att bli kysst
av en varm förälskad man som en tungt berusad

Det är inte samma om en svärm insekter leker i vårens solstrålar
som kuttrande skogsduvor i den bleka höstsolen

Dikt av Brigitte Ranniger