Apelsin är alltid gott
Bin surrar
Cykelturer i vårsolen

Dansar i dimman gör tranorna i Hornborgarsjön
Ekologiska varor istället för gift
Fjärilsrestauranger på ängarna

Gröt kan vara gott ibland
Hjotronsylt till våfflor
Intresseväckande frukostsamtal

Jade ringen är en symbol för lycka och framgång
Kramar behöver alla
Låna böcker gillar många

Mysstunder framför brasan
Non ho l’età- Eurovision Song Contest 1964
Orre är en hönsfågel och kan ses i hed – och myrlandskap

Ponderosa och Bröderna Cartwrigt
Q- Hitta på något där, den som kan!
Rosenstänk härstammar från Madagaska

Spindelnät är vackrast när det är nyspunnet
Tidning på morgonen vill vi helst ha
Ullared åker många till

Vissla några låtar varje dag är bra för själen
Ylande vargsång
Zebrarutor i väskor

Återbud blir det om man är förkyld
Ängsullen minns man i en saga
Övrigt – Ha en fin dag

Valde färgrika servetter där den stolta påfågeln visar hur stolt den är att vara så vacker. Den vill förmedla att man ska vara stolt över den man är. I sin egen sfär så har man rätt att skapa fritt och inte ifrågasätta vad andra tycker hela tiden.

Katten njuter av livet och sätter sig främst.

Påfågeln i kärlekens hjärtan.

Var på resemässan på svenska mässan igår. Alltid lika kul. Började med att få smaka på en liten bit av en riktigt god påskost.

Undrar hur det skulle vara att åka dom rosa bussarna

Holland kanske med blomstertåget

Satte upp lite resebroschyrer på anslagstavlan på landet samt en liten fin kattdikt som jag hittade bland mina gamla sparade postkort.

Route 66. Minns när vi bildade i Arizona och hade på goa route 66 låtar.

Här blåser väldigt på landet. Som tur är så står dom guldgula krokusarna stabilt och glänser i solen.

Önskar alla en fin lördag

En sådan här härlig fredag skulle jag kanske vispa grädde och spritsa till en tårta med grön färsk kiwi och söta små marsipanrosetter, duka fint och plocka fram nygräddade marsbakelser till kaffebordet. Men nix så blir det inte för jag ska ut på något annat kul 🙂

Min daganteckning måndagen den 12 september 2005 i Lillooet B.C. kanada

”Åkte till floden. Var en svartbjörn på andra sidan. En kvinna kom fram och berättade att hon stått och tittat på laxarna och att det då helt plötsligt hade börjat prassla i buskarna. Hon hade backat sakta tillbaka mot sin bil då det visade sig vara en björn alldeles bredvid henne. Det visade sig att den björnen var på vår sida av floden för att äta av nyponbären. Björnen på andra sidan fångade samtidigt upp en lax med labben. Den slängde upp fisken på en sten och hoppade upp själv. Fisken sprattlade så björnen tog den med klorna och slängde ner den mot småstenarna, hoppade ner och åt upp den

Man ska helst inte hika eller kampa nära en flod för då kan björnen inte höra dig och därmed bli rädd och ibland aggressiv om den upptäcker dig plötsligt. Man ska alltid vara försiktig.”

Min daganteckning i Lillooet B.C. Kanada lördagen den 10/9 2005

”Vilken dag! Spöregnat hela natten och förmiddagen. Jag tog en tur och handlade  och körde sen till floden. Mötte svartbjörnen vid sidan av vägen. Totalt genomblöt och såg inte för glad ut.
Sen var det en dag för barnen i biblioteket. Det handlade mycket om mat och socker. I Gymnastiklokalen fanns massvis av roliga saker för barnen.

Jag hade ju fått en inbjudan i brevlådan där indianerna skulle fira ett pars 50 åriga bröllopsdag.
Åkte upp i bergen till fountains reservatet. Jag var den enda vita bland säkert 100 indianer. Det fick inte filmas själva ceremonin men gärna efteråt vilket jag gjorde 🙂
Vi dansade alla vänskapsdansen flera gånger och det var powwow.
En pojke hade slagit en flicka i ögat så han fick komma fram och be flickan om ursäkt. Sen skulle hans föräldrar ge flickan en gåva. Jag såg en liten pojke boxa sin mamma i magen och säga att han ville ha ”Candy”. Samma problem som vi har i sverige. Indianerna bjöd på kaffe, dricka och torkad lax till att börja med. Smakade gott. Alla kollade mig väldigt försiktigt och inte i ögonen.
En äldre kvinna berättade om coyoten och alla satt andäktigt och lyssnade. Jag lyssnade också och minns väl att jag hade sett coyoten bara nåon vecka innan i deras territorium.

Festmåltiden var framtagen och alla skulle sätta sig till långborden. Jag kände mig känslomässigt berörd av all vänlighet, värme, kärlek och gemenskap. Det blev för mycket så jag gick iväg. Vet inte vad jag kände egentligen. Var kanske rädd för att komma för nära för vi är ju inte vana här i norden av så mycket känslomässig gemenskap. Utanför stod jag nära mot  panoramautsikten ner mot fraser river. Tog bilen den långa vägen ner till Lillooet och körde direkt till floden för att sitta och smälta den fina känslomässiga upplevelsen av festen.”

Många indianer i Lillooet B.C. Kanada dog av sviterna av ”smallpox” smittkoppar ca 1862. Samtidigt så minskade även örnarna. Bald Eagel betyder mycket för indianerna. En örn kan överblicka hur långt som helst. Den visar kraft, styrka och uthållighet. Därmed har den visdom. Vad händer om den naturliga balansen försvinner?
Örnen har stor makt och symboliseras längst upp i många totempålar och bidrar till att föra indianernas traditioner vidare.

Det regnar denna tisdag. Vad kan man göra annat än att hålla sig inomhus. Egentligen borde man packa. Ge sig iväg och fördjupa sig i något lands kultur. Strosa på någon bygata i vårvärmen och andas in dofterna av violbuketter och blommande mandelträd. Om det regnar så kan man slänga ut skira genomskinliga vattenbussar mot pelikanrosa pelargonier.

Från det ena till det andra så gillar jag att ha fönster åt alla värdestrecken. Så är det på landet. Köket byggdes alltid förr i tiden mot norr eftersom det var kallast där. Att blicka ut mot skogen, bergen, ängarna, åkern vars färger varierar efter årstiderna är bra för själen. Förr var skogen, skogtjärnen, sjön en del av böndernas matbutiker.
Finns en bred platå uppe i skogen. Är ju perfekt att duka upp om man är ute på picknick.

Från det ena till det andra? Längtar efter att få njuta av delikatessen
nyskördad sparris med parmaskinka och smält smör. Mums mums.

Önskar alla en fin tisdagskväll

Snödropparna behöver inte ha takrosetter ovanför vårmattans tuvor
Svajar och vaggar hellre i de vårgröna långa stjälkarna
till tonerna av vinden och den porlande vårbäcken som flödar i vårljuset

Snödropparna älskar att ha trädgårdar och naturen som granne
och de vackra stjälkarna som mantel
innan ett hav av vitsippskvistar tar plats

Innan skulle kanske snödropparna vilja likt duvorna
sträcka på sina vingar och ge sig iväg
blunda och njuta av alla dofter under färden

Eller vara med i snödropparnas livliga ungdomsfest
där alla är bjudna
Där solens strålar söker de små snödropparna

Det började lukta vår
Värmen började stiga upp inom alla snödroppar
Vinden var busig och viskade i allas öron –  jag älskar dig

Vinden – livets betraktare och budbärare
Hade föraning om snödropparnas livsöde
vid vårbäcken som hade börjat porla

Dikt av Brigitte Ranniger

Igårkväll var det full fräs inne i Scandinavium med 7000 Backstreet Boy fans. Minns tiden i slutet av 90 talet då jag var mycket i England och då speciellt i London. Låtar av Backstreet Boy spelades väldigt ofta. Det kunde vara när man körde bilen, när man åkte med färjan till England och när man var ute och dansade på Discon. Var kul att se Backstreet Boy life på scenen och att låtarna väckte så mycket positiva känslor och minnen. Märktes tydligt hur många fans dom har i olika åldrar bland kvinnor och men.
Låtarna Everybody, As long As You Love Me och Show Me the Meaning of Being Lonely är bara ”helt otroligt bra”.