På stenen under berget stod vargen och ylade
tidigt i ottan.
Ville förmedla sin längtan och saknad.
Ville få hjälp av den brusande floden
att fylla på sin inre kraft.

Det gäckande ljuset i vinden
skimrade i vargens glänsande päls
och reflekterade växterna i floden.
Vargen sänkte blicken.
Lyfte huvudet och ylade.

Den jadegröna brusande floden
passerade mellan två kraftfulla berg som hade visdom.
Floden förmedlade vargens längtan och saknad.
Vinden svängde och floden glittrade mer än någonsin.
Vargen speglade sig i floden och vände om till vildhallonen.

Dikt av Brigitte Ranniger

På 30 talet byggdes det upp många sportstugor i Hindås. Förr ville alla
Göteborgare åka till höglandsplatån och andas in den friska skogsluften.
Innan på 50 talet var Hindås ett semesterparadis. Pappa bl a var med och satte upp flera sportstugor. Om jag berättar för någon äldre här i Göteborg att jag är född i Hindås så minns flera just sportstugorna som dom gillade väldigt mycket.
Första träffen min mamma hade med min pappa i Hindås var 1937. Dom hade
träfats på dansen, kyssts på solviksbron och sen hade pappa visat
mamma några sportstugor på Takkullevägen som dom gick förbi.

När andra världskriget kom!

Efter mötet i Hindås sommaren 1937 reste mamma tillbaka till Tyskland.
Året därpå, 1938, kom hon återigen till Hindås och träffade pappa på nytt.
Men så kom andra världskriget. Gränserna stängdes och nästan ingen fick lämna Tyskland.

Ändå fanns kärleken kvar – levande i minnet, trots år av avstånd och ovisshet.
Tio år senare, 1948, återvände mamma. Hon och pappa gifte sig och började sitt gemensamma liv.

Ja jag säger då det! 🙂

Hittade för en del år sedan en liten broschyr på vinden här på landet av Josef Bergendahls Boktryck, Göteborg 1929.

Vid tretiden satte jag mig på en bänk vid havet i Långedrag. Solen värmde skönt och  luften var klar. Termoskaffe, matlådan och lite frukt och lite smått och gott i burken. Man får passa på att njuta. 

Idag fikade jag på Klippans Ångbåtsbrygga, alldeles intill den flytande kyrkan Hoppets katedral. Här, vid kanten av Göta älv, bland segelbåtar, gamla magasin och utsikt mot Älvsborgsbron, finns en av Göteborgs mest stämningsfulla platser för en fika.

Jag slog mig ner vid bryggan, där det även ligger en båt som fungerar som café. På däck serveras kaffe och man kan njuta av utsikten över älven medan Stena-färjorna sakta passerar förbi på väg ut mot havet. Tittade också mot den flytande kyrkan. Den ska stanna några dagar och sen stanna i frihamnen ett tag. Här kan ni läsa om den flytande kyrkan.

Det är en speciell känsla att sitta här – vinden som drar genom masterna, klucket mot bryggan och den blandning av historisk miljö och livlig sjöfart som gör Klippan så unikt. En stund av ro mitt i stadens hamnpuls.

Läs här om besöket på trädgårdsfesten.

Hela himlen glöder i orange och guld, som en riktig hösttavla över Göteborg kl 06:10.

Från stilla buketter i mjuka lila och vita toner till sprakande färgexplosioner av rött, orange och gult – hösten bjuder på kontraster som får hjärtat att längta. Det är nästan så att doften letar sig ut genom skärmen…!

Dagens fundering. Vilken kombination längtar du efter att sätta på ditt bord i höst?

Morgonsolen letade sig in genom fönstret och lyste upp kristallskålen på bordet.
Jag lade ner några blommor och nypon, och ögonblicket kändes nästan som en dikt i sig.

Augusti är månaden då sommaren mognar och går mot höst. Det är skördetid, färgerna djupnar och naturen bjuder på sina bästa råvaror. Ett meny  inspirerat av sensommaren – med solrosor, ax och färska råvaror från säsongen. En meny som fångar känslan av augusti.