Gyllengula solar på en vit tallrik,
plockade ur skogens gröna famn.
Med åsar som rinner som små bäckar
ner mot den fasta foten,
bär de doften av mossa och regn.
Här vilar de,
ett fång av sensommarens hjärta,
redo att möta smör och panna,
och låta sin gyllene glöd
smälta in i kvällens måltid.