Seasons of Brigitte

Betesputs på åkern gör susen.

Den första höststormen knud lurar runt här i Göteborg.

Varning klass 2
Stormbyar

Fredag eftermiddag sydvästlig vind med mycket hårda vindbyar 21 m/s,
från sena kvällen västlig vind med vindbyar på stormstyrka 25-28 m/s.
Frampå lördagen västlig vind med mycket hårda vindbyar 21 m/s.

Fick meddelande igår från bostadsbolaget att alla fönster måste vara stängda:
Jag har också plockat in lösa grejer från min
balkong ”ut i fall att”.

Vissa tågsträckor har ställts in.
En prognos kan ju vara oförutsägsbar eftersom
vinden kan vända. 

Idag är det 22° här i Göteborg. Underbart. Ska snart ge mig
ut. Väntade först med att min beställa mat skulle komma
hem till mig. Under tiden satt jag och kolla en bild
på mig i B.C. Kanada 2008. Det får mig att längta dit.

Vad är interflug?
Det var DDR:s statliga flygbolag.
Cockpit personalen

Hur gick det med flypersonalen när
forna DDR föll? Hur var det att jobba som
flygvärdinna i interflug? Jag såg en dokumentär
där 4 flygvärdinnor berättade.

Sök information om Interflug på nätet och youtube.

Idag har jag varit i stolpboden i Botaniska trädgården.
15-23 september öppet dagligen mellan 12-16.
Har aldrig sett så många olika äpplen och päron.
Njut av att titta på mina bilder.

Idag har jag varit på mitt barnbarns 1 års kalas. Alla hennes kusiner
(6 stycken) var inbjudna med sina föräldrar. Även hennes farmor och
farfar och gudmor och gudfar samt några andra släktingar. Sammanlagt
var vi 26 stycken. Vilken underbar härlig dag.
Korv med bröd, kakor, frukter samt flera tårtor och många
födelsedagspresenter. Av mig fick hon en babymorgonrock som
hon kan ha efter badet.
Förra året dagen innan hon föddes så visade sig två
vackra regnbågar här i Göteborg när jag tittade ut från mitt köksfönster.
Eftersom min barnbarn kom några veckor för
tidigt så undrade jag: ”Varför visar det sig en större och en mindre
regnbåge för mig?” Jo dagen efter så föddes en liten prinsessa
dvs mitt barnbarn :-).

Var uppe i masthuggberget idag. Klarblå himmel med bara några
små stackmoln.

Vem var Calamity Jane?
Den 14,15,16 september firas hon med olika
evenemang i Princeton Mercer county i delstaten Missouri.
Calamity Jane var född i Princeton där hennes namn har
fått en historisk markering.

Det har skrivits hur mycket som helst om Calamity vilket man
kan hitta på nätet. På något sätt så måste man åka till platser för att känna
av gammal historia. Jag har varit på en del av de platser där hon ofta var.
Virginia city Montana, Yellowstone, Cody och Little Big Horn
när hon var spanare för Custer.
En märklig kvinna som tog ut svängarna
åt olika håll och kanter. 

Ett intressant ställe i Thuringen är Jugendherberge
”Schloss” Windischleuba. 
Jag har varit där vid flera tillfällen. Första gången var
efter murens fall i forna DDR och mycket har förändrats i Thuringen
efter det. Slottet är egentligen till för ungdomar men det
finns även möjligheter för andra att få hyra där. Dom gånger jag sovit över
där så har dom eldat med kol som värmde upp hela slottet. 
Slottet har inspirerats mig för att användas i min bok
”Också tystnaden talar”. 2001. Det handlar om en uppdiktad kärlekshistoria.
I romanen kallar jag slottet för Holsteinschleuba.
I näst sista sidan i boken ska Sophie och Claus träffas på slottet.
Två personer som lärde känna varandra som unga. Blev kära men jobbiga
händelser kom emellan. Men nu hade ödet återigen korsta deras väg trots
att de tagit farväl av varandra många gånger. Claus hjärta bankade när han
gick över slottsgården med en bukett röda doftande rosor.
Han rätade till slipsen emedans han
funderade på hur Sophie skulle ta emot honom. Han visste inte själv hur
han skulle känna sig eftersom hans stora kärlek Sophie hade gift sig i slottet
med en annan man som hon skiljde sig ifrån senare.
Sophie hade stått och kikat i slottsfönstret 
och var mäkta nervös mest på tanken på den värme hon kände
inom sig. En värme av längtan efter Claus. Det var en kittlande omtumlande 
spänning att få träffa han på tu man hand på slottet. Claus stod helt handfallen
när hon tog emot honom i handen och förde in honom i salen där bordet
var vackert dukat, kandelabern gnistrade och värmen spred sig
från brasan. Emedans de satte sig vid bords så kastade de varma blickar
mot varandra. Det var omtumlande och starkt då kärleken snuddade deras inre 
gömslen där alla hemligheter och längtan de delat med varandra fanns 
skyddade och bevarades av deras ömhet för varandra.

Finns inte mycket plommon i år. Inte ett enda 
på landet utanför Göteborg. Bilderna på plommonen
tog jag för några år sedan.