Kunde inte stå emot att ta en härlig promenad här i Göteborg några timmar efter ankomsten med färjan från Kiel.
Kunde inte motstå att kasta lite snöbollar mot träden när jag gick i skogen 🙂
Önskar alla en fin fortsättning på denna snörika fredag
En blogg av Brigitte Ranniger
Blev bjuden på resa igen och det blev till Kiel. Oj, oj vad uppskattad man känner sig :-). Stenas Lines goda kvällsbuffé var ju också makalös go.
Det fanns ingen snö när färjan lämnade Göteborg i onsdags. Däremot vid frukosten dagen efter kikade vi ut mot Kiels hamn och där snöade det för fullt. Riktigt stora snötussar dalade ner.
Det är alltid mysigt att kolla vad dom har i butikerna i Kiel. Fanns en hel del inför alla hjärtans dag som är den 14 februari-
Var gott att sätta sig bords på eftermiddagen i Kieler Brauerei som bl a gör egen öl.
Det kändes knappast att båten rörde sig på tillbakaresan till Göteborg. Härlig!
Rasande packade hon sin väska.
Slängde igen sovrumsdörren
med en kraftig smäll bakom sig.
Han rusade efter henne i trappan
men förstod att det var lönlöst.
Hon bad det förvånade värdparet ringa efter en taxi.
Ingen ställde några frågor.
Hon tog ett djupt andetag i grusgången
av den underbara doften av pionbuskarna
medans en stillsam vind smekte hennes kind.
Dikt av Brigitte Ranniger
Nu är det måndag igen, nya tag och nya möjligheter. Såg på Skavlan i fredags där det bl a pratades om urkraft. Spännande!
När jag funderar själv på urkraft så är min första tanke på vilken styrka som sätts igång då man föder barn. Ja man tar i allt vad man kan. Urkraft är stark inre energi och vilja. Då lättar man på dom inre tyglarna och ger järnet. Tänk vilken kraft en häst har som ger sitt yttersta när tyglarna släpps och den ska vinna ett lopp. Minns själv då jag red på en indianhäst i Kanada då en indian framför mig släppte tyglarna på sin häst och min häst hängde på. Vilken enorm kraft.
Vi människor har mer urkraft än vi tror. Det handlar om mod ock framåtanda. Även om vi ibland möts av besvikelse så finns urkraften inom oss.
Har varit en vintervit, solig söndag idag. Tjusigt med vitt snö men ibland vill man locka fram något färgstarkt som påminner om våren och sommaren. Härligt va!
Önskar alla en fin söndagskväll innan vi går in i en ny vecka 5 i morgon. Nästa söndag så är det faktiskt en ny månad och då går vi in i februari. Kanske dags att hitta inspiration om alla hjärtans dag lördagen den 14 februari :-).
Tusentals snötussar hade kul
Hoppade som grodor sakta med ostvinden
Vita som vispade äggvitor
ner mot snörikets festsal
Får jag bjuda upp?
– frågade vitsvanstuss
– Åh! Ska vi dala ner som ett kärlekspar?
– utbrast sagotuss
– Men snälla vitsvanstuss!
– Berätta förts var snöriket ligger?
Snöriket finns i den snörika skogen
när vi dalat förbi blåsjön – svarade vitsvanstuss
Innan kärlekstussarna tog mark
i snöriket
så lyfte vitsvanstuss sagotuss
för att bära henne i snödansen till snöriket
Dikt av Brigitte Ranniger
Har precis läst färdigt den mer lättlästa boken Jane Eyre som är återberättat av Malin Lindroth. Originalboken är mycket större och är skriven av den brittiska författarinnan Charlotte Bronte och kom ut kring 1850. Senare i februari så ska jag gå på en föreläsning om boken Jane Eyre och eventuellt vara med och diskutera.
Det hela började med att jag såg en film på tv för några veckor som hette Jane Eyre. En gripande filmroman om ett kvinnligt människoöde. På något sätt så blir man betraktare när man ser en film och tolkar därefter. Läser man boken som filmen handlar om så kan man läsa mer mellan raderna. Ens egna fantasi kanske fyller ut eller finns det dolda budskap? Det kanske det finns i tolkningen av filmen också. Om någon vecka så ska jag börja beta mig igenom den tjockare originalboken och då får jag mer kött på benen.
Står i den lättlästa boken lite efter början:
Allt detta vill jag berätta för min dotter.
Men hur ska jag minnas allt?
Jag har bestämt mig för att skriva ned historien om mitt liv i den här boken:
Jag ska skriva om min barndom
och om allt jag var med om som ung
så att jag aldrig glömmer det som hände.
När min dotter blir äldre kan hon själv
läsa boken och få svar på sina frågor.
Kanske kommer hon då att
att förstå vilket äventyr livet är.
Jag hoppas det.
London år 1852
JR
Det ska bli intressant att senare i februari gå på föreläsningen och diskutera olika tolkningar av romanen.
Snön vräker ner mellan varven här i vinterklädd landsbygd. Halt på vägen, molnigt och – 0.8°C. Ja tänk på 60-70 talet då pappa hade många slädpartier.
Det skulle vara bra före och inte sandat på vägen om släden skulle kunna glida sig fram i snön om något slädparti skulle kunna bli av. Hästarna skulle ha bjällror och i släden skulle det sitta facklor i hållarna. I varje släde skulle det finnas varma fårskinnsfällor. Jag brukade värma fällorna på varma element.
Man skulle kanske tända brasan och ha snöfest.
© 2025 Seasons of Bridget
Tema av Anders Noren — Upp ↑