Vinden blåser på och det är ju inte gott ute precis. Kikar ut mot åkern där dom stackars maskrosorna hänger och ser både utmattade, frusna och trötta ut. Dom liksom vi längtar ju efter solen och värmen. Ja att ha det gott. Kikar också norrut mot äppelträden där det bara finns några äppelkart.
Från det ena till det andra så har jag idag tänkt på att många arter kan försvinna i skogen innan vi ens har upptäckt det. Förr slingrade sig många stigar i skogarna men idag så ligger flera stigar dolda under kalhyggen. Det är inte lätt att ta sig fram. Förr gick en del tidigt på mornarna på stigarna för att kolla läget i skogarna. Det var ju bra för dom var lite som en skogsvaktare och ringde på ibland och rapporterade om det var nått medans dom fick en kopp kokkaffe.
I varje skogby skulle det finnas en artpopulation. Tex hur många älgar finns det i reviret. Frivilliga skulle kanske tycka det skulle vara kul att forska och rapportera. Jag har aldrig sett någon bäver här i byn. Tänk om det finns och att jag inte varit och kollat.
Indianerna har en himla koll i sina skogar i reservaten och det är
ju väldigt bra.