Vad är ett liv utan varmare känslor?
Vad längtar vi efter? Kanske något/någon
att älska.
Varje människa har sitt egna hemliga rum inombords.
Ett ställe där ingen behöver veta om ens egna tankar, känslor
och drömmar.
Kan man göra sina inre känslor osynliga för sig själv och andra?
Vara fångad i sin egna maktlöshet?
Ibland kan livet vara som en berg och dalbana. Kanske för att vi ska våga
titta inåt så att vi ska lyckas att resa oss.
En kram ska inte behövas kännas som en kompakt dimma.
En kram ska kännas hud mot hud. Människa mot människa.
Ibland faller svårigheter tätt och det verkar som allt stannat till
när en sanning slängs rätt i ansiktet på oss.
Ett liv utan värme kan kännas kall inombords. Men vårvinden kommer
smeka våra kinder för kärlek rostar aldrig.
Dikt av Brigitte Ranniger