En blogg av Brigitte Ranniger
Har varit frost inatt. Gott att solen värmde på eftermiddagen. Innan jag skulle välja min favortidahlia så tog jag en kopp kaffe och smörgås.
Fåglarna satt i rad i spänd förväntan att det skulle finnas några smulor kvar när jag gått vidare.
Jag bestämde mig senare att välja denna vackra dahlian på bilden under som favorit och skrev i röstlappen i butiken och lade i röstlådan. Ska bli spännande att längre fram se resultatet i botaniska trägårdens hemsida.
– Vem är det som kommer upp i den knarrande slottstrappan?
– Låter bara som en
– Tänk om det är kärleksparet?
– Åhhh! Titta han bär in henne
– Dom kastar mjuka blickar mot varandra
– Schhhh! Viska lite tystare!
– Oj! Såg du blixten i fönstret?
– Vilken kraftig vind
– Den satte fart på kärleksglöden som annars hade slocknat
Dikt av Brigitte Ranniger
Mellan den 25-28 september är det bokmässa här i Göteborg och detta år den mest internationella hittills. Brasilien som är ett av världens mest framgångsrika tillväxtländer kommer att lyftas fram med den Brasilianska kulturen och speciellt litteraturen på bokmässan. Kommer vara många Brasilianska gäster på mässan bl a Vanessa Barbara som är aktuell med debutboken Salladsnätter som nu släpps på svenska. Spännande.
http://www.bokmassan.se/bokmassan/
Jag och mina vuxna barn har varit på en fantastisk konsertupplevelse i Härryda kyrka denna söndagkväll. Kyrkan ligger inte långt från Landvetter flygplats så Sonja kom med planet och sin pianist David från Stockholm och skulle flyga tillbaka ikväll. Låten Oh Happy Day fick vi alla hänga med och sjunga. Sonja är en fantastisk sångerska som berör med sin vackra låtar. Några av de fina låtarna var För att du finns och Till en ängel som är en låt omkring hennes mormor.
Härlig lördag. Först gick jag långpromenad utmed havet och sen åt jag och min dotter mossaka (fanns även vegetarisk mossaka) på den grekiska Restaurangen Efessos på Karl Johansgatan 60 här i Göteborg. Fick en fin fönsterplats och jättegod mat. Ett ställe man gärna vill besöka igen 🙂
Idag blev det en härlig promenad i slottskogen här i Göteborg. Låg en älg och vilade i solgasset i en inhägnad. I den andra inhägnaden var en älgmamma med sina ungar. Pratade med en kvinna från Hamburg som undrade varför älgen flaxade så med öronen. Jag trodde först att det var en fjolårskalv som blivit bortstött från sin mamma tidigare i vår. Kom några djurskötare som jag frågade. Dom sa att älghonan var 9 år gammal och att den flaxade med öronen eftersom en älghane var brunstig i en annan närliggande inhägnad.
Jag var lite framfusig och frågade kvinnan från Hamburg om hon tagit färjan från Kiel och bara skulle vara en dag i Göteborg och sen åka tillbaka till Kiel. Japp sa hon. Jag sa att jag gjort en liknande rutt bara för några veckor sen och det var perfekt. Hon hade tagit med sig cykeln på färjan för att kunna cykla omkring här i Göteborg. Jag berättade att jag varit i Eutin för några veckor sedan och att det var en underbar landsbygd med vacker natur.
Jag drack kaffe på ett uteställe och där var fler tyskar. Måste ju vara perfekt att bara hoppa på färjan i Kiel och sen sitta och njuta i slottskogen, handla lite och sen åka tillbaka till Kiel.
Önskar alla en fin fredag
Någon grät ute
Jag gick upp och lyssnade
Öppnade altandörren
Vinden kändes bister mot
mina nyvakna kinder
Där i en vissnad blomma satt du lilla dunboll
Vit och genomdränkt
Hjälplös och kall
Ledsna små röda ögon
Mina händer som fortfarande var varma efter sängvärmen
Lyfte upp dig
Din kropp spärnade emot
Lilla lilla dunboll var inte rädd
Jag skall värma dig
Nynna en sång
Ge dig tillit
Du får glans i ögonen och blir stolt igen
Din värme kom tillbaka
Åh lilla lilla dunboll flyg iväg igen
över daggens friska droppar
med hjälp av den ystra morgonvinden
Farväl lilla dunboll
Tack för att jag genom min värme stärkte dig
Flyg nu…
Fönstret står öppet
De tidiga solstrålarna kommer att visa dig vägen
till allt du är värd att ta emot
Innan vinden skulle lyfta dig så
vände du och tvekade
Men jag vinkade och ropade – Ta för dig lilla dunboll!
Jag rös när jag såg vinden ta tag i dig
Förde dig över den morgonfrostiga åkern
En enorm lyckokänsla spred sig inom mig
Dikt av Brigitte Ranniger
Jag är en lite blomma i en rabatt
Fina färger har jag må du tro
Purpurröd med gröna blad
Åh vad skönt att ha hamnat just i denna blomsterbädd
Här kan jag växa fritt i de kittlande solstrålarna
Sträcka på mig utan att någon skuggar mig
Du! Jag vet många många små fina blommor
som blivit dumt placerade när deras små livsfrön
började gro under stora märka träd
De ville ju liksom jag få så mycket sol som möjligt
Ja du förstår säkert!
Vi blommor blir ju finast när vi får sol
Men skuggan från de bladrika grenarna gör att
vissa blommor aldrig får komma till sin rätt
Under en tid så blev även jag skuggad
En äcklig växt ville att jag skulle dö
Men ville först visa sin makt över mig
Ville få mig att känna mig smutsig och ful
Han slingrade sig runt mig
Höll mig fast
Plötsligt fanns vänliga händer där och smekte mina darrande blad
Den otäcka växtens stam var avbryten
Slängd i en dynghög
Natten kändes ödslig och vild
Dimmorna från tjärnet höll på att kväva mig
Stjärnorna försökte få mig att le
morgondaggen ville inte existera
Solen var orolig för mig
Lilla blomma! Du måste ta emot mina strålar och värme
Det ljusa. Det fina
Det positiva för att kunna växa
Det tog tid att tina upp mina frusna blomsterblad
Vad härligt det var att sträcka på sig igen och sola sig i livet
Dikt av Brigitte Ranniger
Den står där så vacker omgiven av höga lönnar
Dimmorna stiger ur älven och smyger in bland träden
Hur vackert är inte ett skuggigt träd i den gyllene solen?
Vänliga händer vattnar och sköter den vita sagorosen
Rosens liv är en sång men de gröna taggarna måste
spricka sönder och blomsterbladen strös bort med vinden
Rosen vill bli kysst
inte knäckas av det minsta luftdrag
inte slungas som en trasa
Den mojnande kvällsvinden efterlämnar en svag darrning
Nattens stjärnor präntar in en skimrande guldskrift i rosens darrande blad
”Nu är den vackra sagan slut”
Nordanvinden svepte hård och kall
Rosens mindes nu blott allt som en dröm
Och därför…..
Dikt av Brigitte Ranniger
© 2025 Seasons of Bridget
Tema av Anders Noren — Upp ↑