När jag och min dotter landade i Vancouver sommaren 2003 så blev vi stoppade i terminalen. En man informerade oss att risken var stor att drabbas av SARS så det bästa var att flyga tillbaka till Sverige. Om vi inte skulle göra det så skulle vi skriva under ett papper att vi stod för ansvaret och risken själva. Klart man tyckte det hela var konstigt. Men vi beslöt att stanna kvar. Först märkte vi inget särskilt i Vancouver men märkte sen hur mycket folk hostade. Och det var ju en varningsklocka. Ofta brukar man ju inte hosta i sommarvärmen. Som tur var så smittades vi inte av SARS. 

När jag ändå har Canada på tråden så drabbades Lillooet i B.C. Canada av smallpox (smittkoppor) våren 1864. 

Många europeer kom till Lillooet på 1800 talet för att leta efter guld och Lillooet invarderades då av folk som fått nys om guldet och snart blev Lillooet det mest bebodda stället norr om San Francisco. Många guldsökare försökte ta sig upp till Lillooet i båt uppströms via floden fraser river och drunknade. 500 gruvarbetare fick jobb av regeringen att bygga en väg upp till Harrison river och sen skulle folk kunna ta sig via sjöar till Lillooet. Plötsligt bodde det 16 000 i området jämfört med 2741 år 2005. Det finns 7 indianreservat runt om i lillooet. Dom svarta bergen som tillhörde indianerna var heliga för indianerna men ”lycksökarna” brydde sig inte om det.

Sedan ett sekel tillbaka så bestod indianstammen i lillooet av 4000 personer men många dog av sviterna av ”smallpox”. En hövding bad indianerna följa med upp i bergen och de som följde med honom drabbades inte av ”smallpoxen”

Smallpox Epidemix in British Columbia and Vancouver Island 1862-63