En blogg av Brigitte Ranniger

Dag: 13 september 2022

Tanken denna dag är att känna harmoni

Det har varit mycket nu sen början av 2020. Pandemin, vaccinet, sen kriget i Ukraina och för bara knappt en vecka sen Drottning Elisabeths bortgång och nu vilket parti som ska leda Sverige. Men! För min del så har det också varit mycket positiva händelser också. Mitt fjärde barnbarns födelse, barndop, bröllop, massor av ”roadtripp” till fina ställen, vänskapsträffar, fina minnen från Smögen och inte minst av allt en hel del egentid hemma på gården.

På tal om harmoni och mitt ”Hem till gården” där den sydliga vinden är vild och galen när det blåser på så finns alltid mina tankar där. En gård där jag är född som ligger i en naturskön by i Hindås några mil utanför Göteborg. Viktigt att bevara gårdens historia som tex när blev det nybygge i byn där det från 1700 talet enbart fanns ett torp. Det som är viktigt är att skriva ner, minnas och fråga folk.

Visst så känner jag till väldigt mycket men det finns mer man kan utröna. Som tex platåberget uppe i skogen. Finns det några myter och sägner om det? Går ju att vandra dit och ta reda på genom att granska platån. Leta efter kulturminnen. Ärligt talat så är det nog inte lätt att ta sig dit. Det kanske har blivit otillgängligt. Många tidigare slingrande stigar finns inte längre. Man kanske hittar det i Google Earth.

Är det svalare att bo nära ett tjärn vilket flera gör i byn? Det ger nog fuktigare klimat. Hur har djurlivet och växtligheten varit förr och hur är det nu? Finns ett boställe i en tall för korpen i berget bakom ladugården. En korp både ser och hör det mesta vad som händer och sker. Pappa sa alltid till mig ”gå inte uppe i skogen Gittan om korpen flyger runt med sitt höga knackande krack-krack-krack ljud”. Den varnar eller har upptäckt något. Skogen kan ju vara ödslig och vild men ändå väldigt välkomnande. Där kan man möta älgar, rådjur, harar och numera vildsvin. Där lever bl a också skogsmöss, skalbaggar och man kan höra nötskrikor och ljudet av lommen och naturligtvis vindens sus.

Vad ska man berätta mer om gården förr och nu? Hur mycket som helst. Maten och fina dukningar.
Kreativ mat. Egenodlade tomater, svamp från skogen, nypondricka. Långt tidigare lamm, kött och kalkon från gården. Vad sägs om äpple späckad kalkon, brynt potatis och astrakansås? Eller blanda kyckling och prästost. Det ska vara dofter som smakar. Som!Hembakad wienerbröd till finkaffet. Vore väl fint eller?