Mor och dotters äventyrsresa i Nordamerika 2003

 

Vi lämnade Cody tidigt på morgonen och styrde mot Little Bighorn genom ett ökenområde. Det var varmt, ödsligt och vi var de enda bilisterna på vägen.

Ett oväntat möte med lagen

Plötsligt såg vi blåljus framför oss när en polisbil kom körande emot oss. Min första tanke var att den kanske var på väg till en olycka bakom oss. Den körde förbi, men när jag tittade i backspegeln såg jag att den vände och följde efter oss.

En iskall känsla infann sig i magen och jag stannade. Ut kom en polis med svarta solglasögon och bad att få se mitt körkort. Han frågade om jag visste varför han stoppat mig. När jag svarade nej, sa han att jag kört för fort och bad att få se pappren på hyrbilen. Han gick sedan tillbaka till sin bil för att ringa.

Jag började undra hur han kunde veta att jag kört för fort, så jag gick ur bilen för att fråga honom. Det skulle jag verkligen inte ha gjort. Han kom snabbt ut ur sin bil och bad mig sakta gå baklänges mot förarplatsen.

Min dotter och jag satt livrädda och funderade över vilka konsekvenser detta kunde få. Lagarna varierar mellan delstaterna, och nu var vi i Wyoming. Vi hoppades på det bästa.

I backspegeln såg jag hur polismannen rättade till håret innan han kom fram. Det blev en skriftlig rapport och en kraftfull varning: om jag körde för fort en gång till skulle körkortet tas ifrån mig.

Efter den händelsen höll jag ständig koll på hastighetsmätaren och de hastighetsbestämmelser som gällde, oavsett var vi körde. Jag var otroligt lättad att det inte blev mer än en varning. Samtidigt har jag fortfarande svårt att förstå hur han kunde avgöra min hastighet när han kom körande emot oss.

Över Powder River Pass

För att komma till Big Horn måste vi köra U.S. Route 16 över Powder River Pass, som ligger på 2 946 meters höjd. Långt bort kunde man blicka mot South Dakota.

bighorn5

📸 En paus vid Connor Battlefield

Den 24 juni 2003 skrev jag i mina anteckningar:

”Vi är nu tre mil innan Little Bighorn och har hittat ett motell där vi tar in. Alldeles i närheten finns en minnesplats, Connor Battlefield. Det är olidligt varmt, och när man läser på anslagstavlan förstår man att hemska saker har hänt i området. Trots det är det en lugn, fin park där vi promenerar, och många barn leker.”

bighorn1

Ankomst till Little Bighorn

Dagen efter fortsatte vi mot Little Bighorn och körde genom Crowreservatet. Jag stannade först vid ett postkontor där en vänlig Crowindian expedierade mig. I området fanns många hus och husvagnar. Vi parkerade utanför en byggnad där man såg monument på Sitting Bull på ena sidan och Custer på den andra. En indian höll en föreläsning om det tragiska som hände 1876.

 

Slaget vid Little Bighorn

Det var på denna plats som Tatanka Iyotake (Sitting Bull, 1831–1890) mötte George Custer (1839–1876). Indianerna som inte ville inordna sig i reservaten befann sig utmed Little Bighorn-floden. General Custer skickade ut spejare som underskattade antalet indianer, vilket ledde till att indianerna fick övertaget när Custer anföll. Han stupade tillsammans med många andra.

bighorn04 Jag vid en tippi i Little Bighorn.

Besök på krigskyrkogården

Det var olidligt varmt i området när vi var där. Varningsskyltar för skallerormar fanns, och man kunde föreställa sig den fruktansvärda strid som utspelats. Först besökte vi krigskyrkogården där mestadels soldater låg begravda. Indianer som stupat togs hem av sina egna.

bighorn08

Last Stand Hill

Vi körde på en väg inne i området och kom till Last Stand Hill. På kullen hade Custer och 41 andra skjutit sina hästar som bröstvärn. Custer, hans bror Tom, Lt. William Cooke och sju andra hittades döda i omgivningen efter slaget.

bighorn01

Minnessten över Crow-scouten Curly

Vi såg även en minnessten över U.S. Crow-scouts där Curly finns med. (Curly har jag skrivit om när vi var i Cody.)

bighorn09

➡️ Nästa etapp

Med dessa starka intryck från Little Bighorn i bagaget fortsatte vår äventyrsresa genom Montana. Nästa mål: Great Falls, de mäktiga Rocky Mountains – och ett oförglömligt 4 juli-firande i Choteau, 2003. Häng med vidare!