Om lite över en månad så kommer vi in i vintermånaden den 1 december 2022. Man kan undra hur det kommer vara då med tanke på energikris och räntehöjningar? Allt tyder på lågkonjekturer. Pratade med några igår som menade att dom kommer spara in på att gå ut och äta samt att flyga som blivit dyrt. Om det nu blivit dyrare att gå ut och äta så varför behålls inte ordinarie priser men servera lite mindre portioner på tallrikarna. Ja varför inte!

Har märkt att vanlig rökning ökat. Ligger många fimpar här och där. Vad kostar cigaretter tex på Willys?
Skulle bli rätt dyrt om någon röker ett paket per dag.

Hur mycket kostar det att gå på gym?

Den som behöver hjälp att klippa håret så tar en frissa ca 530:-

Vad det gäller kläder så får man ”taga vad man haver”.

Kommer det bli byggstopp eftersom allt blivit dyrare?

Det är ju mycket förutsägelse som dominerar i nyheterna. När man själv läser typ horoskop så har ju i stort ingenting blivit så som det står. Kan man ta allting med en ”nypa salt? Inte gällande den stigande inflationen iallafall. Det är ju det som gör att allt kostar mycket mer.

Idag blev att kolla läget bl a i Saluhallen. Tog spårvagnen in till Nordstan. Var inte mycket folk. Ej heller i Saluhallen som brukar vara fullspäckat vid lunchtid. Innan jag gick in där så doftade det både te från tebutiken och mat från hallen.

Åh! En restaurang en trappa upp. Kajutan i saluhallen. Dit får jag gå upp till en annan gång. För en del år sedan brukade luciatåg gå däruppe som man kunde beskåda nerifrån. Mycket var ändrat tycker jag. Man får ju ändå tänka på ett det är väl återhämtning efter pandemin.

Åh! Så tjusigt att titta på.

Det görs om mycket i Nordstan. Renoveras mycket. Även utsidan av Domkyrkan.

Inne i Butterick var det knökat med folk som letade efter något häftigt inför kommande Halloween.

Bild utifrån!

Jag var inne på många fler ställen. Folk verkar inte handla mycket för nu gäller det att vara sparsam med sina pengar med tanke på den stigande inflationen.

Man kan ju ända säga att vi har tur ändå gällande att det är milt väder uppåt 13°C°F och det verkat hålla i sig ett bra tag framåt.

Blev ingen promenad idag. Istället så har jag läst och funderat en del på just det jag läst om.

Denna lite mulna och regniga lördag har jag varit på vernissage med Albert Edelfelt tavlor på Göteborgs konstmuseum. Tog spårvagnen från Majorna och hoppade av vid Valand. Gick sen upp till museumet.

Några av tavlorna. Kände igen tavlan ”Sorg” längst ner till höger. Läs här!

Jag har aldrig sätt så många vackra tavlor på en och samma gång. Han måste haft en enorm förmåga och en prestation utan dess like.

Albert Edelfelt blev inspirerad att måla tavlan ”Sorg” genom att läsa dikten från 1882 ”På Värnamo marknad” av Carl Snoilsky.

Trodde inte mina ögon då jag hittade en bok ”I Per och Kerstins fotspår” på en loppis på Stigbergstorget här i Göteborg med tavlan ”Sorg som omslagsbild. Givetvis så köpte jag den. Boken ger en mycket bra förklaring vilka Per och Kersti var. Carl Snoilsky dikt bygger på Peter Wieselgren biografi över Peter Scheffer. Vilket delvis handlade om
penningvärdet. Carl Snoilsky som ofta kände hoppfullhet, pessimism och sociala engagemang ville skapa en dikt som ”tusende förstår”. Dikten är på 33 verser.

Motivet till målningen ”Sorg” av Albert Edelfeldt bygger på versen

De satte sig bland blommorna
På daggig åker-ren,
Bak fjärran skogar dunkelblå
Sjönk kvällens rosensken.
Emellan tallar steg en rök
Ifrån ett litet hem –
Ack, hoppet om en egen härd
Var slocknat ut för dem!

När man läser versen så förstår man motivet till målningen och att Albert Edelfeldt ville uttrycka vad han kände.

Har återigen läst igenom boken ”I Per och Kersti fotspår” som satts på den litterära kartan i Värnamo. Målningen ”Sorg” griper tag i en där gråtande Kersti tröstas av Per.

I början av sannberättelsen så befinner sig Per och Kersti 1719 på Värnamo marknad. En av de största i Sverige på den tiden. Fullt av folk och glädje. Hand i hand drömmer dom om att bilda familj. Det hade sparat ihop nödmynt som dom jobbar hårt för.

Plötsligt sattes det upp ett kungligt plakat. ”Att kopparbiten som igår för daler gått och gällt numera gällde ingenting”. Silvermynt som ersatts således med kopparmynt hade förlorat sitt värde. Så fruktansvärt. Dom hade således ingenting att betala med. Utan fick börja på ruta ett igen. Jobba och slita för att få ihop pengar och träffas om 6 år igen. Dom lyckades med det och köpte ett ställe, gifte sig och fick 7 barn.

Prästen och nykterhetskämpen Peter Wieselgren förde sin familjehistoria vidare så deras öden hölls vidare. Skalden Carl Snoilsky hade förmodligen träffat Peter Wieselgren i en del officiella sammanhang och berördes av Per och Kersti öde. Därav så skrev han dikten På Värnamo marknad 1882.

Albert Edelfelt läste dikten och kände starkt för att måla ett sorgset par som skulle bli Per och Kersti. Målningen fick namnet ”Sorg”

Förmodligen kan man köpa boken på Värnamos Hembygdsförening. Många besöker Värnamo, Apladalen för att vistas där allt började med Per och Kersti öde där surt ihopsparade slantar blev värdelösa.

Ska vi förvänta oss att vi kommer in ett paradigmskifte nu med våran nya regering? Nya tankemönster? På sätt och vis så har väl mycket förändrats innan då pandemin spred sig. Vi skulle göra si eller så. Hamna i ett mentalt utmattningssyndrom först pga av skrämselpropaganda. Normalt eller inte. Är det vetenskapligt betingat?

Blev en sagolik onsdags promenad idag på trädgårdsföreningen. Herregud vilka höstfärger. Och på allt detta så finns det så många doftande rosor kvar innan frosten tar dom. Gott att vara lite livsnjutare mellan varven för det var jag faktiskt denna ljuvliga dag. Jag liksom många andra som njöt av rosorna och alla sprakande färger.

Vad stjärnklart det var sent igår kväll. Så vackert. Kunde knappt se mig mätt när jag kikade ut genom köksfönstret. Tittade också mot Karlatornet där det lyser lampor nästan överallt. Ja tornet höjer sig högt i skyn. Undra hur många det är som kommer bo där. Bara det inte blir ett landmärke likt en fyr där Rapunzel kikar ut i toppen och väntar på prinsen. Även om gammal kärlek aldrig rostar så blir det ju givetvis inte så.

Gick upp kl 06:00 idag. Klart väder och +3°. Många är redan igång på sina jobb. Speciellt dom som serverar frukost. Det måste ju vara folk med en speciell karaktäristisk värme.

Varför inte ta spårvagnen till Valand och äta frukost på Eva`s Paley.

Man kan ju skita i alla måsten och inte låta det ta kommandot över ens liv utan bli en livsnjutare. Även om mycket slukar pengar så behöver ju inte allt göra det.

Önskar alla en fin dag!

Riksdagen valde idag Moderaternas partiledare Ulf Kristersson till ny statsminister. Hur kommer Sverige förändras med sin nya regering? Är Sverige bankrutt eller inte? Tar den nya regeringen över ett renrakat politiskt smörgåsbord? Ingen som vet innan budgeten ska läggas. Känns oroväckande i dessa nya tider ”stor i orden, liten på jorden”.

Kommer våra prestationer bestämma våra värden som människa. Hur kommer det gå med rätt till sjukförsäkring om folk inte kan uppnå till dom kraven och därmed kollapsar? Hur många sjuka blev inte utförsäkrade under Regeringen Reinfeldt`s tid?

Trots oro så kan man tänka ”herregud det är fantastiskt att kunna se solen stiga upp bakom horisonten” vilket ger ljus till dagen. Även om det finns oro med många som lever i ekonomisk utsatthet. Det blir fler, och fler som lever på bristningsgränsen vilket kan leda till psykisk ohälsa. Och hur kan Sverige kunnat hamna i detta?

Visst är det kul att råkas igen. Man kanske inte har setts på flera år.
Att träffas igen kan ju innebära släktträff, träff med gamla klasskamrater eller ”yes whatever”.

Varför är det så kul att synas igen då?
Har det någon mental betydelse att säga ”hej vad kul att se dig”, snacka lite och sen gå vidare i livet?
Mentalt sett så är det ju bra för minnet. Att komma ihåg behöver vi ju träna på så vår hjärnförmåga får respons.
När hjärnan tagit emot informationen att man känner igen en person
så kommer andra aspekter in då man överblickar träffen eller bara bekräftar ”vi sa hej och snackade med varandra”.

Hur är vi folk egentligen gemene man? Väldigt, väldigt olika vill jag säga. Finns inte en människa som är den andra lik. Och det är väl bra det. Så vi har mycket att jämföra med för att få förståelse och insikt.